Syns man inte - finns man inte

Väckarklockan ringer 06:00 varenda dag, vare sig det är sovmorgon eller ej. Att sminka sig och få pli på håret tar tid. Att matcha kläder och skor med varandra är ett svårt jobb. Men det ska göras eller rättare sagt det måste göras. Att äta frukost är inte lika viktigt som att hinna locka håret eller böja till ögonfransarna. Stress, stress, stress.
Ett par minuter innan bussen syns till står man där med frukostflingorna i ena handen och lipglosset i den andra. Och trots att magen skriker efter mat som hos ett nyfött spädbarn, finns det visst ingen tid för ett morgonmål idag heller.

Väl framme i skolan står nationella prov och förhör på tur. Vill man ligga på topp gäller det att stå i, det finns ingen tid att förlora. Får man dåliga resultat eller låga betyg har man inte ansträngt sig gott nog, kämpa till det yttersta! Att sitta med anteckningsblock, tjocka som biblar, och pennor i högar likt Mount Everest är en fördel. Och att få skrivkramp och spänningshuvudvärk är bara en bonus.

Hemma serveras middagen. Är den tillräckligt kalorisnål? Följer måltiden Gud-vet-vilken-diets regler? Det går ju inte att stoppa i sig hur mycket mat som helst. Man kan ju faktiskt bli fet. Och blir man fet är det ju helt klart att ingen längre vill umgås med en. Så nej, en halvportion räcker nog. Idag också.

Till helgen vankas det fest. Precis alla kommer vara där, syns man inte finns man inte. Trots att det är slutskrivning nästa vecka och att toppbetyg krävs bara är förnamnet så tackar man ju inte nej till årets fest. Även fast "party of the Year" tydligen var förra helgen med. Men som sagt, det gäller att stå i om man vill ligga på topp.

Väckarklockan ringer, det är måndag morgon och om fem minuter är duschen ledig...

Pressen på dagens ungdomar är inte av denna värld. Samtidigt som man ska vara vältränad och nyttig, gäller det att alltid följa med på de bästa festerna och de andra äventyren som fortsätter långt in på småtimmarna. Att kämpa för att få toppbetyg och samtidigt vara "cool" är svårare än man kan tro. För har man en gång fått plugghäststämpeln, sitter den där ett bra tag till. Överallt kan man läsa om strikta och krävande dieter, även i tidningar som vänder sig till yngre ungdomar. Vad får man för signaler av det? Jo, att man inte längre duger som man är. Det gäller att ha en smal spaghetti-midja och långa slanka ben, de mysiga kärlekshandtagen är tabubelagda för länge sedan.

Hur ska dagens ungdomar lära sig att koppla av och ta det lugnt i en riktig Lugna Favoriter-anda? Rent logiskt sätt är en god planering A och O för mindre stress men den största boven i dramat är miljön runt omkring. Stress, ångest och komplex. Överallt. Varje dag.

Vi kan alla dra vårt strå till stacken för en bättre framtid. Att du finns där för dina medmänniskor hjälper gott mycket mer än stjälper. Det krävs inte mycket för att göra en medmänniska glad. Det räcker med ett leende på bussen så har busschauffören fått en toppenstart på dagen.

Ta hand om er och ta hand om varandra. Det är vår, din och min framtid det handlar om.

Ps. Gud vilken fin tröja du har, den klär dig verkligen. Du ser, det krävs inte mycket för att göra någon glad ;

Av Anna Pietiläinen 22 maj 2007 11:03