Jag - en svensk utlänning
Jag försöker intresserat följa med i nyheterna "hemma" i Sverige och blir ibland förvånad när jag hör hur många pratar om utlänningar. Bakom skicklig retorik finns ett dolt förakt.
Varför kramas vi inte så ofta?
Ibland tänker jag på sången där "än slank han hit, än slank han dit och sen slank han ner i diket", fast då är det inte när vi dricker för mycket av vissa drycker.
Utrota torskarna!
Ibland vill jag göra en god gärning. Samla bra karma för min själ.
Budkavle - säg nej nu!
"Ibland. förr, när orättvisorna i vårt land var för stora så kunde man nånstans i alla fall trösta sig med att det finns de som har det svårar än vi. Vi kunde dra åt svångremmen lite till. Men de dagarna är förbi nu."
Är det verkligen skillnad på olika?
Ibland är det svårt att veta vad som är vilket, och vem som är värst...
