Slukar politiken min ungdom?
I helgen fyllde jag 14 år. Det har hänt mycket på ett år. Extremt mycket. Jag har gått från att sitta inne varenda dag till att bo i en resväska och ha ett kontaktnät som sträcker sig till toppolitiker och journalister. Allt på ett år. Går det för fort?
Kontaktproblem på hög nivå
"Socialchefer är sällan på sina rum. Eller så trycker de på off-knappen så fort telefonen ringer. Jag lämnade meddelande på telefonsvararen även här. Han ringde inte upp mig han heller."
Det finns ingen gratis lunch!
Så fort en försäljare säger att något är gratis skall man, som de flesta redan vet, se upp. Man får alltid betala på något sätt. Det samma gäller förstås när staten erbjuder “gratis" tjänster.
Vart tar tiden vägen?
Åldras går fort. Eller är tidsuppfattningen olika vid olika åldrar?
Virtuella papperskorgar och andlig ångest
Från så gott som alla håll diskuteras hur vi ska rädda vår planet. Inte smälter glaciärerna mindre fort bara för att jag klickar på kvällstidningarnas hemsidor.
Gubbgnäll och gny
Har man som jag ena foten i graven och värk i den andra skall man naturligtvis bara hålla käften och dö så fort det bara är samhällsekonomiskt möjligt och lönsamt.
Magi, med toner i
Tiden går fort, så här års. Vi är redan framme vid nomineringen för andra veckan av maj och jag kastar mig direkt in i uppgiften
