Is och idioter

Man kan undra om det här bara är ett svenskt fenomen? Finns det hos svensken en medveten eller omedveten dödslängtan som bottnar i våra långa mörka vintrar, eller är det här bara ett utslag av vanlig svensk svår bakfylleångest, som gör sig särskilt märkbar såhär efter helgerna?

Många konstiga sedvänjor i Sverige är naturligtvis en konsekvens av vår sena urbanisering här på tundran i en avkrok av den europeiska civilisationen. Men jag vägrar i det längsta att tro att det skulle ligga bakom så många överlevnadstester i vakar.

Schlagersångaren Lasse Holm påstår i dagens Expressen att orsaken till att han höll på att drunkna igår var att "jag blev förförd av naturupplevelsen". Jojo, i efterhand gäller det att ha bra en förklaring, vill jag lova.

Ja, inte vet jag vad dom här galenskaperna beror på, men personer som sysselsätter sig med bergsbestigning i Himalaya och ensamseglar runt jorden, framstår i alla fall, som nästan normala vid jämförelse.

De senaste dagarnas köldknäpp från Svealand och söderut har fått ut idioterna på isen och tidningarna vimlar av rapporterar hur allt från kändisar till okända 70-are gått ned sig. Helikoptrar, Sjöräddningen, Polisen och Brandkåren har haft bråda dagar med att rädda alla dessa.

Själv promenerade jag i går runt Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm. På ytterst få ställen utefter stranden kunde man ta sig ut till den några centimeter tjocka isen. I mitten av viken var det dessutom öppet vatten. Det hindrade inte folk att leta reda på dessa få platser och ge sig ut.

"Går dom jävlarna ned sig har dom sig själva att skylla och jag kommer då inte att ringa SOS", var min spontana tanke. För här handlade det inte om barn, eller ens ungdomar, utan vuxna. Med rösträtt dessutom. Får man förmoda.

Det hela var så uppenbart livsfarligt att en svårartad kollektiv dödlängtan inte kunde uteslutas.

För att slippa ta beslut om att ringa SOS, vände jag mig fegt bort för att slippa se eländet, stegade hem, tog en sup och en sillbit samt grubblade på nationalkaraktärer. Förmodligen klarade dom sig för jag såg inget i tidningen i morse.

Men som sagt, någon riktigt bra vetenskaplig förklaring saknas och därför anser jag att statens anslag till den totalt ovetenskapliga genusforskningen, i sin helhet, skall överföras till en nybildad institution med namnet "Svensk Isvaksforskning".

Av Lars Nilsson 03 jan 2009 16:10