Heja kungen!

#59
Det är att underskatta föräldrarna, att tro att de lärt barnen allt de presterar.
Vi vet alla vad det är att vara tonåring.Vad det betyder.
Inte vill våra föräldrar att vi skulle bråka oss igenom skolan, få dåliga betyg och vara uppe hela nätterna. Nej, det är påverkan från annat håll. Föräldrarna har inget att sätta emot.

Och jag tror också, att kungen är av bra kvalite´.

Pia: i #57 åsyftar jag på att man i n t e föds direkt till tonåring, och därför är man bl a förebild innan väl utveckling har nått det stadiumet. Ett urförtroende mellan föräldrar och ungar grundläggs heller inte när man väl först är tonåring. Har föräldrar struntat i detta tidigare, hellre låtit dagis o skola ta denna "bit", blir svaret därefter... /// Personligen tror jag många föräldrar idag har 0 gränsdragningar eller för många sådana. Tror att man ska ha så få som möjligt. OM redan urförtroendet finns, vill säga, är det heller inga problem. Det enda man bör vara uppmärksam på då som tonårsförälder är vem/vilka ens unge u m g å s med. Men på ett "snyggt" sätt. I annat fall ska man "tafsa" och blanda sig så lite som möjligt i ungas liv... Min åsikt.

PIA. 64// Om föräldrar inte lyckas att bygga upp goda relationer med sina barn upp till sjuårsåldern så tror jag att en svår tid väntar. Är barnet allmänt misstroget mot föräldrarna, känner sig sviket osv, då är det inte lätt att bygga en god relatiion där barnet låter sig påverkas.Då faller barnet för alla slags nya grupptryck för det väntar sig inget stöd av föräldrarna. / PIA fortsätt du att vara av den gamla sorten...

#65

Ja, men det är omodernt nu. Tyvärr.

I andra sammanhang skulle man kalla den tredje stadsmakten och det svenska folkets intresse för monarkins persona för personförföljelse/stalking och/eller mobbing - vilket nu legitimeras i viss mån av en i kungens fall visserligen något begränsad offentlighetsprincip, samt att en icke försumbar del av befolkningen tydligen anser sej ha den rätten då dom nu har en skattefinansierad byfåne, inklusive avkomma att driva med. Faktiskt osmakligt...

Mitt i den värsta hyperinflationära kollapsen i historien väljer svensk massmedia, den så kallade mainstreamen som visar sig vara en kloak, att rapportera om den motvilliga monarkens "sexkapader". Är det verkligen en nyhet att Carl Gustaf jagar popstjärnor, strippor och andra luder?

Vår statschef verkar ha ett par skruvar lösa. En del hävdar att svenskarnas kung beter sig ungefär som folk mest. Fest och så. Lite sällskap. Lite naket. Vad är problemet med det?

Det är det som är problemet. Att befolkningen, inte bara i Sverige, utan i hela västvärlden mer och mer under de senaste, åtminstone, 40 åren, dragits in i ett konsumtions- och underhållningssamhälle. Vår statschefs mentala begränsningar gör att det nöje som människor har rätt till, inte uppenbarar sig. För honom är det liksom inte ett alternativ att studera astronomi eller vetenskap, eller förmodligen ens möjligt att läsa en bok för nöjes skull. Den mänskliga naturen ter sig för monarken främmande. Han kan inte tänka. Obama är en narcissist som helt saknar personlighet; kungen och hans sängkamrater har en degenererad, omänsklig personlighet -- likt ett djur.

Vi kallar sådana bestialiska människor degenererade, eftersom de blivit mindre än människor. De föds inte så -- de blir så -- i en värld som domineras av brittisk frihandel och det därmed förbundna slaveriet under de fem sinnena -- som Platon så insiktsfullt beskrev i den 7:e boken av Staten. Adam Smith förklarade i sin "The Theory of Moral Sentiments" sin "princip" så här:

"Alla har en stark strävan att göra det bästa för sig, sin familj, sin nation. Men naturens skapare har inte förlänat oss med medlen att veta hur dessa ska åstadkommas. Han har istället gett oss hunger, törst och driften som förenar de båda könen sexdriften, jakten på njutning, och fruktan av smärta. Vi tillfredsställer dessa behov, utan att ha en tanke på de fördelaktiga mål som skaparen avser att uppnå med dem."

Det kanske ligger i monarkins natur att man ofta får en statschef som inte kan så mycket, som likt ett djur lever i sinnevärlden och som aldrig kan ge sig ut i verkligheten. Att en person som "ska representera Sverige" inte kan hitta något intressantare att företa sig än att sätta på Camilla Slappfitta eller vad hon nu hette och att en del svenskar säger att det är okej, bådar inte så gott för framtiden.

#71 Ännu en "kulturrelativist"? Man kan i n t e åberopa gamla sanningar av Platon eller A Smith i ett försök att få dem att bli sanna idag. T ex verkar det som om många än idag tror att mannen DÖR om han inte får samlag ref. "driften". En kastrerad pedofil dör inte, men det hjälper heller inte alltid som "medel" för att få den att stoppa övergrepp på barn, då dennes/dennas psykologiska utveckling är på ett "barns" nivå.../// Idag skulle ingen biolog påstå att flockdjur är utan empati. Den förmågan är en förutsättning för att vi, tillsammans, i grupp, ska kunna överleva... Man vet att autistiska barn har i princip ingen ögonkontakt och därför "kodar" fel... Vad psykopater gör lämnar vi därhän...

#70 Att bli arg när det är relevant menar jag inte på "affekt tillstånd". Men att ständigt utpeka t ex att det är "Lisas" eller "Pelles" fel att bråk startar övht är inte så ovanligt bland lärare. Både förr och nu. /// Ungdomar testar en också, för att ta reda på "vem" man är och vad man står för! Jag ryter inte till, men kan använda blicken som markerar att det är "slutgiddrat och "nu håller vi oss till sanningen för att vi SKA lösa konflikten"... Ungar lever i NUET och vill inte ha problemen och ständiga konflikter "hängandes över sig"! Dock låter jag barn och ungdomar hellre lösa konflikten själva än att jag griper in först. Och det är i n t e så oviktigt i deras egen utveckling. På det skickar man ut en signal att jag, som vuxen, uppfattar just denna situation omöjlig för er att lösa på egen hand... Man märker då, efter att de har fått säga sitt, att de är tacksamma för att man ingrep. Sen får allt bli som "vanligt" igen utan skuld och skam. /// I mitt exempel tog jag barn och ungdomar som h a r en grundläggande självkänsla. Med redan skadade barn kan situationen bli annorlunda, vill jag påstå.

#75
Du har visat en sida som jag inte sett förut Inger eller kanske inte tänkt på. Du verkar kunnig på det mesta. Och inte så kritisk, som jag uppfattat dig tidigare. Det är bra.

#77 Pia: Åter igen blev jag kritisk i #78 ... ;- Nej, jag kan inte allt. Långtifrån! Jag kan inte ens pussa min egen armbåge. Även om jag har försökt, ska du veta...;-