Valt inlägg:
Pia: Instämmer med din erfarenhet tonåringar vill i grunden ha t y d l i g a gränsdragningar för b e t e e n d e n. Den enkla förklaringen är helt enkelt den att man visar på att man bryr sig om dem! Men man bör då, som vuxen, vara på det klara med skillnaden m e l l a n kritik på person och beteenden, vilket brister alltför ofta däremot. Även i skolvärlden. Vid en ev. händelse, som så gott som alltid innebär att minst 2 är inblandade, ger sig många vuxna hellre på "personen" och agerar hellre i affekt tillstånd, vilket "förvärrar" oftast både händelsen och möjligheten till att lösa ett ev. problem. /// Jag har aldrig förstått att det kan vara "modernt eller omodernt" att själv ta hand om sin avkomma tills den är mogen att träda ut i den "stora världen".... Simone de Beauvoirs beskriver i sin bok "Det andra könet" hur kvinnan är kedjad vid sin boj - barnet alltså. S d B ville lösa denna kedja gn att skapa samhällsinstitutioner för redan bebisar... Jag har aldrig förstått hur ett barn kan hindra ens egna utveckling. Tvärtom får man kunskaper och insikter som man aldrig skulle ha fått annars, anser jag.
Ett meddelande kommer att skickas till ansvarig som besultar om inlägget skall tas bort, av vilken anledning vill du rapportera det här inlägget?