Att vara mobbad är ett val

olatidman, jag tror att du har skrivit samma sak ett otal gånger nu, men om du läser om dina svar i den här tråden så kan du själv se hur du har gått från att först försöka övertyga oss genom att försöka sälja in dina hemsnickrade hypoteser om mobbing och vad det innefattar/innebär, till att avfyra rena självklarheter om rätten att få ha en egen åsikt även om den skulle vara felaktig o s v. Men det jag inte förstår är vitsen av att envist framhärda med en tes som så många anser vara fel - är det över huvud taget någon i den här tråden som håller med dig? - med mer än att man vill framstå som tjurskallig och obildbar. Yttrandefrihet innefattar att man kan få tycka precis vad man vill om vad man vill, men sticker man ut hakan rejält och påstår - i ett diskussionsforum - att mobbing inte kan innefatta våld, misshandel eller rasism, då får man ta konsekvenserna av detta. Jag uppfattar att du inte gör det utan snarare bara glider undan.

George #19 Tack för ditt klargörande och med det tillägget är jag helt överens med dej. Det blir som att spela teater - ungefär som att ta på sej en roll där personen förväntar sej någon vinst eller annan effekt av den påtagna attityden. Ett sätt att försöka få kontroll över den uppkomna situationen - något som den verkligt infantile inte har mental möjlighet till.

Jag vill peka på en liten detalj då det gäller att lägga fram idéer i offentligheten som en sådan här artikel ju är ett exempel på. Det är en viktig förmån som kan vara mycket pedagogisk och användbar under förutsättning att idémakarna och debattörerna förhåller sej seriöst till det primära framförandet och följande kommentarer. Som jag ser det är det inget fel i att framkasta en ide hur tokig den än synes vara - inte heller att försöka försvara den så långt möjligt med adekvata argument mot de opponenter som seriöst bemöter tänkandet med erfarenhet, kunskap och egen insikt. Det som blir upprörande - som med denna artikels reaktioner - är att något seriöst bemötande och underbyggt försvar inte presenterades. I stället bemöttes invändningarna mot artikelns konsekvenser med ologisk tjurskallighet och den gamla vanliga strutsmentalitetens praktik - det vill säga total ignorans av frågor, invändningar och information som motbevisade eller ifrågasatte artikelförfattarens tankegångar - vilket med all rätt upprör och bör bemötas efter förtjänst. För att i någon mån försöka rädda ansiktet valde artikelförfattaren att göra om det svenska språket vilket naturligtvis är behjärtansvärt i många fall, men det var inte något som framgick av artikelns grundbudskap och kan bara tolkas som ett försök till "nödvärn" då grundidéen så totalt sågades av både andra debattörers erfarenhet och kunskap. Om andra debattörers argument och synpunkter varit lika osakliga och tagna ur luften utan minsta verklighetsförankring skulle man kunna se reaktionen på artikeln som ett uttryck för mobbing och att skribenten försökt bevisa sin tes genom att medvetet utsätta se för andras spe och angrepp - dessbättre uppfattar jag protesterna som ärligt menade och logiskt ifrågasättande - något jag också efterlyser från artikelförfattaren - först då kan en fruktbar dialog komma till stånd...

Sanslöst ogenomtänkt och ytligt!
Du, som är så bra och har så många vänner, borde ju ha kraft och förstånd att hjälpa de som blir nedtryckta mot förtyckare! Men, icke då, det är bara "jag, jag, jag" som är viktigt. Sorgligt. Du verkar inte förstå att människor formas av omständigheter, uppväxt, föräldrar etc. En person med noll självförtroende kan inte bara rycka upp sig och stå upp mot förtryckare, som du inbillar dig. Du kanske har bra självförtroende, men dina kunskaper om livet är det nog lite si och så med.

George- Det har du rätt i, eftersom att ni anser att jag har fel så planerar jag inte att försöka övertyga er. Men att jag återupprepar mig sjlv är väl ganska självklart, det gör du med.
Men vad för konsekvenser förväntar du dig att jag skulle ta? Att jag skulle ändra uppfattning bara för att den inte delas av andra? Det händer tyvärr inte.
ANNA- När bad jag om medhåll i min text? När skrev jag att mina ord är lag och nu ska ni hålla med mig? Att du uppfattar en text som något annat än vad den är, well, det är ditt problem. OM jag läser något som jag inte håller med om så tar jag inte åt mig. Men du ser ju ut att ha tagit åt dig en hel del.

Sen bör ni förstå att jag har skrivit denna texten från min synpunkt, från mina upplevelser osv. Det kanske kan uppfattas som ytligt, men det är väl inget fel på att vara ytlig?

# 130 "Men enklast är att tycka som mängden, då kan man gå genom livet utan att bli mobbad, motarbetad eller tillrättavisad."... Nu får jag rysningar! Så lite som t ex civil kurage existerar väl inte hos denna "mängd"? Skämtar du Ingloz? För mig skrämmer ett sådant påstående mer än Olas unga ev. omdöme.

#132 I vår, som du nämner, upplysta värld anser inte, mig veterligen, de flesta rektorer, föräldrar m fl att a l l t negativt som sker i en skola mellan t e x elever är konkret mobbing. Ola har i kommentar förklarat att han ser på begreppet "mobbing" som psykisk/fysisk misshandel och att det då blir en juridisk term brott påföljd. Förr fanns inte ordet "mobbing" och man sa att båda var delaktiga när t ex 2 ungar slogs och bråkade, retades med varandra på ett s p o n t a n t sätt. "Inte bara den enes fel att två bråkar". Än idag är det inte så sällan så, vill jag mena. Ibland tror jag också att vuxna ska hålla sig på avstånd o låta ungar lösa vissa problem/konflikter själva. Bråk förekommer även mellan syskon o s v. Risken är att vuxna förvärrar gn att etikettera syndabock och offer. Social mognad är ständiga prövningar, vilka barn o ungdomar måste få gå igenom och därmed till viss del tåla. Det är väl när hånfull utfrysning, misshandel, mer avancerade metoder övht sätts i system, som dylika beteenden kan kallas mobbing.

"... allt negativt som sker i en skola mellan t e x elever..." är inte heller mobbing.

Så här står att läsa på Ebo:s hemsida: " Utfrysning och andra upprepade och systematiska fysiska och/eller psykiska negativa handlingar som syftar till att bryta ner offret psykiskt eller på annat sätt försöka försätta honom eller henne i en situation av underlägsenhet eller vanmakt. Frågan om en person är utsatt för mobbing måste utgå från offrets egen uppfattning av kränkning."

De skolor som inte tar detta på allvar bör och ska anmälas, av berörda parter.

#135 Du skriver: "Frågan om en person är utsatt för mobbing måste utgå från offrets egen uppfattning av kränkning"... Med anledning av mobbing som juridiskt brott slår det mig direkt att vi kan lägga ner hela vårt rättssystem. Mycket skattepengar skulle sparas eftersom det räcker enbart med 1 persons subjektiva k ä n s l a som bevis...

Ola, Konsekvenserna jag talar om är att du kan uppfattas som oseriös och som något av en rättshaverist. Du reagerar när jag säger att du har fel, men du gör å andra sidan inget för att övertyga mig eller andra här om att du har rätt i en fråga där det råder konsensus. Och jag vill understryka att jag varken begär eller förväntar mig att du byter åsikt.