Karma är allt

Karma handlar också om att förstå konsekvenserna av ens egna och andras handlingar fullt ut. Det handlar om att öka sin medvetenhet. Det är nämligen genom karma orsak/verkan som vi lär oss saker och ting. Här kommer jag berätta om hur karma påverkar oss själva och hur den påverkar oss i samspel med andra.


Mörker och Ljus

Eftersom både livets ljusa och mörka sidor i slutändan bara är medvetenhet så tror jag att de flesta människor utforskar båda sidorna i jakten på fullständig medvetenhet. De mörka sidorna av livet kan man utforska antingen som offer för dem eller som skapare av dem. På samma sätt kan man utforsla de ljusa sidorna som en som får allting serverat på ett silverfat eller som en som själv är givmild mot sig själv och andra. Slutmålet blir ändå som sagt att förstå båda sidorna lika bra för att därigenom nå full medvetenhet.


Vägen till full medvetenhet

I jakten på full medvetenhet är det nödvändigt att inse att världen är större än man själv är. Att förstå och ta hand om oss själva är jättebra men för att bli fullständigt medvetna så måste vi även förstå andra fullt ut. Med andra ord är det bra om vi förstår konsekvenserna av våra egna handlingar. Men vi behöver också lära oss konsekvenserna av andras handlingar, hur andras handlingar påverkar oss och hur våra påverkar dem.


Full medvetenhet

Fullt medveten är någonting man är, till skillnad mot hur vi vanligtvis brukar vandra runt och bli medvetna om saker och ting. En fullständig medvetenhet om allting kan heller inte beskrivas som något annat än gudomlig kärlek. Detta eftersom alla pusselbitar liksom kommer på plats i den och alla känner en stark koppling till varandra. Till skillnad från hur hatet har en strävan efter att förändra sakernas tillstånd så är kärleken här en total acceptans över hur allting är. Detta är den stora lyckan, det är det stora man kan lyckas med.


Total omedvetenhet

Men då undrar ni säkert om det är möjligt att även vara totalt omedveten om allting? Jag tror att även detta är möjligt. Men då skulle man behöva vandra en väg som går bort från det som är en själv och bort från det som är större än en själv – en väg bort från kunskap överhuvudtaget. Man skulle behöva vara bortkopplad från allting allting är ju som sagt medvetenhet. Inte ha några känslor för någonting. Den vägen tror jag inte att många vill vandra...

Av Einar Wåhlberg 26 jan 2011 11:05