Historielektion med Peter – Potatisen

För omkring 7000 år sen började vissa stammar i Anderna att odla potatisplantan. Den näringsrika knölen hade i flera tusen år vuxit vilt i ödsliga områden på bergskedjans sluttningar. När folket bosatte sig längre in vid berget, upptäcker de den tåliga växten som skulle ge en betryggande avkastning och ge föda åt befolkningen. Det var tack vare potatisen som man kunde överleva och bygga upp och utveckla den mäktiga inkakultur som bygger upp stora städer i bergskedjan.

Men, lycka och utveckling varar inte länge. År 1570 kommer den spanske conquistadoren Francisco Pizarro till peruanska mark och på några år utplånade han hela inkariket! Hos traktens bönder upptäcker spanjorerna "den oaptitliga knölen som är de fattiga böndernas främsta föda", som conquistadoren Pedro Cieza de León skriver i sin bok "Crónica del Perú" från 1553.

1570 tar spanjorerna med sig potatisen hem. De första europeiska potatisarna åts i spanska kloster. De fattiga och sjuka hölls vid liv av denna kost som var ovanligt näringsrik, dessutom är växten lätt att odla överallt.

Under 1600-talet sprids potatisen vidare till de flesta andra europeiska länderna. Men det var fortfarande vanligt att människor ansåg den vara oätlig. Fast å andra sidan odlades potatisen av nyfikna botaniker och forskare som entusiastiskt studerade plantans olika former och färger.

Långt in på 1700-talet betraktar botaniker potatisen som oätlig eftersom potatisväxtfamiljen, Solanacéerna, omfattar många giftiga växter. Folket i Europa var då rädda för de märkligt formade knölarna och de var helt övertygade om att potatisen kunde framkalla dödliga sjukdomar, som bland annat spetälska.

Fruktan var nu stor. I vissa fall så stor att man valde att hellre svälta än att äta sig mätt på potatisen. Den missuppfattningen får tillexempel Frankrike att total förbjuda potatisen ända fram till 1772. Även kyrkan fruktar potatisknölen. I Ryssland fördömer den rysk-ortodoxa kyrkan potatisen och menar att den är syndig och säger att det var djävulens planta.

På 1760-talet överlever den franske apotekaren Antoine-Augustin Parmentier på en kost av potatis i ett preussiskt krigsfångläger. När han återvänder till Frankrike genomför han experiment som visar att potatisen är effektiv mot undernärning. År 1772 deklarerar Paris att knölen är ätlig och Parmentier placerar ut vakter runt sin potatisåker utanför Paris. Det ska övertyga folk om att grödan är mycket värdefull. Och folk börjar stjäla knölarna för att själv odla potatis. Nu är det inte mycket kvar om potatisen. Visst är det intressant, somna inte!

År 1776 skriver ekonomen och filosofen Adam Smith i sitt banbrytande verk "Nationernas välstånd" att potatis skulle kunna föda den stora arbetarklassen. Europas ledare inspireras av boken och börjar producera mänger med potatis. Fredrik den store av Preussen är så entusiastisk inför tanken att på potatisen potential att skapa befolkningstillväxt att han tvingar sina undersåtar att odla växten. Alternativet för bönderna är att svälta ihjäl.

Potatisen blir snart en av Europas viktigaste grödor och bidrar till en explosionsartad befolkningstillväxt. Redan på 1800-talet står potatisen för ungefär 40 procent av nordeuropéernas dagliga näringsintag. Även den irländska befolkningen är helt beroende av potatisen. Men, som med allt gott måste det inträffa nåt mindre bra.

År 1845 hände det när landets potatisskörd börjar ruttna i jorden. Detta ansågs vara en katastrof. En okänd svamp, Phytophthora infestans, ödelägger skörden under flera år. Och mellan åren 1845 och 1849 dör en miljon irländare av svält och följdsjukdomar. Hungersnöden tvingar ytterligare en miljon människor att emigrera till Amerika.

Nu, på 1900-talet, odlar bönder världen över potatis. Växtens förmåga att trivas nästan överallt var en av anledningarna till att FN år 2005 utnämnde potatisen som en möjlig lösning av världens svältproblem. En annan anledning var plantans extremt höga avkastning. I genomsnitt ger potatisodling 9,2 miljoner kalorier per hektar – mer än ris och över tre gånger så mycket som exempelvis vete.

Varje år skördar världens bönder runt 315 miljoner ton potatis.

Av Peter Tjäder 29 okt 2010 11:03