sourze.se
Artikelbild

Folk vill inte se tillgjorda dockor på scenen

Det känns som tradition för mig att skriva om den årliga Idoltävlingen. Nu har ju 2009 års Idol kommit igång, men jag känner att intresset från min sida ännu inte gjort det. Om det någonsin kommer att göra det.

Jag har ju skrivit otaliga artiklar om just Idol och 2008 ansåg jag att Johan Palm var den som skulle ha vunnit Idol. Det var emellertid för kontroversiellt att tycka så, men det har ju visat sig att jag fått rätt när det gäller "Le enfant terrible" Johan Palm! Han har ju gjort en kometkarriär om man jämför med Amanda Jensen och Marie Picasso, som man nästan aldrig hör talas om längre. Amanda Jensen blev för omgjord, förmodligen av manliga producenter, som trodde att hon skulle passa som slampa på någon salong och därför har hon blivit feltolkad som artist, anser jag. Att ta bort artistens egenart och kommersialisera honom eller henne, tror jag aldrig funkar i längden. Människor är inte dumma, de genomskådar sånt.
Samma sak hände också med Anna Bergendahl. Hon blev så omgjord och konstlad, så hon blev knappt igenkännbar. Från gitarrspelande trubadur med spretigt hår, blev hon en Rita Hayworth i Edit Piaf-tappning. Så tokigt det kan bli! Jag trodde aldrig på henne heller, även om hon utmålades som århundradets artist.

Människor vill inte se tillgjorda dockor på scenen, de vill se levande människor av kött och blod, som talar till allas hjärtan. Såna finns! Mina favoriter i Idol har varit Darin, lilla Alice från förra året, i viss mån Amanda Jensen och Johan Palm, som inte gick inte med på att bli omgjord! Han hade tillräckligt på sina sextonårsfötter ändå. Han är unik! Förresten är Agnes, från Idol för ett par år sen, också unik. Hon har fått miljonkontrakt nu i USA och det passar henne. Hon är ung, vacker och trendig. Hon kommer att tillhöra världsklassen, om inget händer, tippar jag. Kevin Borg kan faktiskt också platsa på min lista, men han var aldrig som Johan Palm för mig och inte som den sofistikerade Darin heller.

Varför gillar jag Johan Palm då? Jo, han har integritet och äkta känsla för det han gör. Han är redan en färdig artist, så ung han är. Jag tänker på David Bowie, när jag ser honom och det är jag inte ensam om. Många tror att rösten måste vara perfekt på en artist, men så är inte fallet. Det är känslan artisten förmedlar, musikaliteten och fräschheten, det äkta konstnärskapet, som är det avgörande. Det kan inte alla uppfatta. Är man som jag intresserad av att uttrycka sig, kan man se vem som är den äkta artisten, hur konstigt det än kan låta, även om man inte är en Billy Butt.

Min förutsägelse att La voix med Malena Ernman var för "finkulturell" för att komma nånstans i Europa blev besannad. Jag hade rätt även där! Fast det var ju inte Idol, men väl en musiktävling i Europa. Man skulle ha skickat någon låt till Europatävlingen, som talat till folket, typ Sanna Nielsens Empty rooms, i stället för Charlotte Perellis låt, som jag inte ens kommer ihåg vad den heter kanske Heroes?. Men det ville inte arrangörerna inse av olika skäl. Kanske var de personliga vänner med Perelli? Sånt kan säkert spela in i musikvärlden.

Vad det gäller årets Idol, så kan jag inte säga så mycket ännu. Har liksom ingen lust. Vad tiden går ser man människorna, pressen på artisterna och själva programmet som aningen påfrestande. Man kan vänta sig att man även detta år kommer producenterna att göra om artisterna till oigenkännlighet.

Årets tävlingar är i full gång, många av de unga aspiranterna har åkt ut och tårar har flutit som vanligt. Jag har inte sett någon ännu som jag noterat namnet på, någon i min smak. Men jag hoppas det kommer en artist jag gillar. Då ska jag skriva om det! En person som tar stor plats i Idol är Anders Bagge, en av jurymedlemmarna. Han är gullig på något sätt, man kan läsa varje reaktion i hans minspel. Ögonen talar sitt tydliga språk, ett skådespel bara det. Han blir faktiskt en av mina behållningar med Idol detta år.

Annars tycker jag trycket är högt i Idol och den som gillar musik, ska absolut se programmet, även om man måste gå ut ur rummet mellan varven, när det blir för pinsamt och ibland för plumpa kommentarer från juryn!

Nu är i alla fall Idol igång och jag kommer att missa det i kväll för en teater med Stig Engstöm som heter "Avskedet". Man är ju kulturell!


Om författaren

Författare:
Pia Isaksson

Om artikeln

Publicerad: 24 sep 2009 11:29

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: