Gömda: Sanningen måste segra för barnens skull

Oxelösund 090125

Vi fick frågan från redaktionen på Sourze om vi var nöjda med de förändringar av bilden av böckerna "Gömda" och "Asyl" som skapats av Monica Antonssons bok och debatten efteråt, eller om det fanns saker som fortfarande var missuppfattande.

Anledningen till att vi ville att sanningen skulle komma fram var för att hela svenska folket skulle veta att Mia inte berättade sanningen varje gång hon klev fram i rampljuset, utan att hon ofta ljög och spädde på "sin sanning". För oss är förresten Mia "Maggan". Av alla våra försök att få någon vid ett massmedium att skriva om detta, var det bara Monica Antonsson som det gick att prata med. De övriga gömde sig bakom Mia, de ville inte ens höra på oss. Vi ville inte att det skulle bli dessa personpåhopp åt höger och vänster. Ni som säger att det har varit ett hatdrev emot Liza Marklund har inte läst de vidriga påhoppen på Monica Antonsson. Liza Marklunds inblandning i detta var att hon och Mia tillsammans skapade "fenomenet MIA". Sedan att Liza inte ville säga att de hade skarvat, ljugit och hitta på, det får stå för henne. Mia själv säger inget alls.

Vi är inte på något vis avundsjuka på deras miljoner. Men deras framgångar får inte ske på andra människors psykiska hälsas och sinnesfrids bekostnad.

När Mias närmaste familj gick ut i Expressen nyligen, måste de följa sin inslagna väg, dvs. säga att allt som står i "Gömda" är sant, för annars går de emot vad Mia har sagt - och som närmsta familj vill de inte det. De håller ihop både i vått och torrt. Vi ville inte att de skulle bli inblandade, då tänker vi på mormor och morfar, alltså Mias mamma och pappa. De övriga kan ta vara på sig själva och svara för sig.

De flesta har glömt den viktigaste frågan: hur är det med barnen? Som en så klok kvinna sa en gång: har inte varje barn rätt till sin egen bakgrund och historia? Det finns ett antal barn som har kommit i kläm här. En del av dessa barn har vuxit upp och blivit unga vuxna, men de bär med sig sin bit av den här historien i sina minnen. Inte bara "vår" son Mikael, som minns en hel del själv om tiden då Gömda och Asyl utspelar sig, och som också minns tiden hos oss efter att Mia hade lämnat landet, men som också har minnen från sin mormor och morfars perspektiv. Mias två barn i USA finns också, som bara har sin mammas version av allt detta. De kan även få en bild ifrån Luis/Anders, om han är villig att berätta för dem. Sedan finns Osamas "Mannen med de svarta ögonen" barn, både de som bor ihop med honom och dottern med Mia. En av hans döttrar vill inte träffa honom, för att han utpekas som en galen, krigsskadad psykopat i "Gömda". Alla dessa barn har på ett eller annat sätt kommit i kläm.

Därför måste sanningen segra till slut.

Av Levi och Marie Hjortzberg 26 jan 2009 16:08