En del av allt
Du känner solen lysa in genom halvt neddragna persienner och värma ditt ansikte. Plötsligt finns det hopp!
En anhörigs brev
Att vara anhörig till någon med psykisk ohälsa är tufft. Med ett år fyllt av oro, sorg och hopp kände jag mig tvungen berätta för föräldrarna till barnen på skolan där jag arbetar. Efteråt kändes det skönt och befriande... nu var jag mindre ensam.
Sex år och slagen i skolan
Med ett elegant hopp tog han sig ur bilen, och sprang de få stegen till grinden. Direkt innanför mötte han några äldre barn som tittade nyfiket på honom och sedan tisslade sinsemellan. Han klev orädd fram. "Tjena jag heter Razmus, vad heter ni?"
Bananångest och muffinterapi
”Klimatkompensera med stil!” lyser texten i grönt. ”Det finns hopp!” tänker jag och kniper åt mig ett ex.
Trodde på ärlighet - blev skild och fick sparken
Tro, hopp och ärlighet! Kanske, kanske inte.
