Almedalen är mer än rosémingel och självupptagna journalister
Det allra finaste den här veckan var ändå Sverigedemokraternas dag. Ni gapar kanske och undrar om jag drabbats av värmeslag, men det ni som var på fastlandet möjligen inte vet är att SD:s dag förvandlades till en dag av tolerans.
Löfven var tydlig och övertygande
Jag är inte särskilt förtjust i Socialdemokraterna i vanliga fall, men det här måste jag ge dem. Löfven var kanske tydligast av alla med vad partiet vill göra. Är han vår nästa statsminister?
Sjöstedts tal engagerade inte hela vägen
Självfallet är Vänsterpartiet starkt och Sjöstedt är en god ledare. Men förlåt Jonas, du låter väldigt monoton när du pratar. Det blir helt enkelt lite svårt att fokusera efter en stund...
Johan vill sprida Rhetoric Slam
"Det är en scen där folk i största allmänhet kan vara med och tala. Tävlingsmomentet gör det bara desto mer kittlande, mer intressant. Det finns många dolda talanger och när det blir bra, då blir det förbannat bra."
"Kan du få den att stå?"
Tja, det känns ju som en relevant fråga i mer än en situation, men just idag är det PeaceWorks som ställer den och då handlar det om normkritik och rasism, i ett projekt med namnet ”Låt Stå”.
Fridolin satsade på mysfaktorn
”Låt företagare vara företagare” sades det, och hade Fridolin kritiserat alliansen för deras klimatpolitik kom här snarare en liten flirt inför hösten. Minska krånglet för svenska företagare, var budskapet.
Åkessons tal bjöd inte på något nytt
Precis som alltid handlade det mesta om invandringspolitik. Den är enligt Åkesson ansvarslös, extrem och missriktad. Inga nyheter alltså, och för den som lekte dryckesleken ”ta en shot varje gång Åkesson säger invandring” så slutade nog kvällen på akuten, tyvärr.
