Min tro kan ingen ta ifrån mig

#12 Du pratar om "vetabästattityd". Utan att gå tillbaka och läsa vad du skrivit i dina inlägg, så är mina intryck av dem, att du fullkomligt manglat ner allt vad religioner heter och alla de människor som ex.vis. i det här forumet är kristna. Vad kallar du den attityden? Det är verkligen konstigt för mig, att man kan slänga ur sig sådanan saker på det sättet som du gjort, även om jag förstår vad du menar. Människor får ju faktiskt ha sina egna åsikter om religionen och vad den kan orsaka, det är ju vad som ideligen talas om överallt och vanligast. ------- Många retar sig på kristna människor, tycker de är överdrivna och inget att räkna med, inga att ta på allvar. ----Du vill ha utförliga förklaringar på vad kärlek är och vad jag menar med kärlek, emedan jag fattar din ståndpunkt genom att läsa vad du skriver, hur tydligt som helst. Jag tycker det är lätt att läsa ut från orden olika åsikter , men du vill ha vetenskapliga förklaringar. Kärlek för mig är när man inte kan skada någon, även om man skulle vilja. Kärlek är faktiskt också de tio budorden, som syftar till att hjälpa människor till et bättre liv. "Du ska inga andra gudar hava jämte mig" tänjer jag ut till allt det vi människor uppfattar som Gud. Jag respekterar buddabilder och andra avbilder av olika gudar, efter som de står för något, likadant som Jesus står för något i kristendomen. Hinduismen respekterar alla religioner, eftersom de räknar sig som vaggan, där allt kommer ifrånbe mig inte förklara varför, det får du läsa om själv. Kärlek för mig är inte enbart sex, men naturligtvis sex inberäknat. Jag skulle se mildare på sex, om det som förljer med ett sexuellt förhållande vore allt igenom väl och bra. Men där kommer andra faktorer med och efter att ha upplevt hur komplicerat ett förhållande kan var, hur tillkrånglat och äganderättsbetonat, så räknar jag självklart in det i kärleken, men inte nödvändigtvis. Kärlek är enklare än så. Kärlek kan vara ett leende från en främling, kärlek finns i hjärtat, när vi upptäcker, att utan kärlek i hjärtat, kommer vi ingenstans och det kan mycket väl vara så, att de som ständigt är emot, mobbar, undviker och är kallsinniga, inte har kärlek i hjärtat. Kärlek finns i eterndetta är som jag uppfattarsom poesi, underförstådda meningar, hela vår existens känner jag , är beroende och bygger fortfarande på kärleken. Utan kärlek-misär. ----Religionen bygger ju på kärlek och som jag ser det främst kärleken till Gud. Religionen är ämnad att vara en tillflykt, en tröst för människor, som annars inte har något att leva för. En tröst , att Gud finns - och att han älskar dig. Det är något alla religioner går ut på. Om du kan uppleva dig älskad, även om ingen annan älskar dig, tyr du dig då inte till den kärleken? Nej Bizon- jag vill inte vara någon besserwisser, jäg är bara mig själv och det retar en del, men jag har också fått så mycket kärlek, att jag själv blivit förvånad.

Gunnar #118
Ja jag upplever det som så oerhört bedrövligt att den religiösa omfattningen av jordens befolkning är så stor - sammantaget alltså enligt dina siffror så där en fyra fem miljarder personer - och ÄNDÅ ger det inte större genomslag i någon positivt kärleksfull riktning än att människor fortfar att skära halsen av varandra och då oftast i namn av sin religion.
Jag menar bara att den naturligaste tanken man kan få i det läget är om detta med gudsdyrkan gudkärlek är så bra egentligen? Har inte detta koncept prövats tillräckligt för att en annan erfarenhesbild ska framträda?

Man brukar säga att massan alltid har rätt i kraft av sin massa - men gäller det även att en lögn blir sann bara för att många tror att den är sann? Skämtsamt brukar man också säja för att belysa det orimliga i antagandet att massan alltid har rätt - att tusen flugor inte kan ha fel, ät skit!

Men vi ska väl inte skämta om så allvarliga frågor.

Är det inte just så med diverse religioner att dessa har etablerat så dominerande institutioner med så förfärande mycket makt att det bara av den orsaken är svårt att rubba deras grepp om den lilla och fortfarande mycket primitiva människans inre föreställningsvärld, hopp och rädsla?

Det är lätt att tänka som du Gunnar - att bara för att det är så ofantligt många små och rädda människor som sätter hela sitt hopp om ett evigt liv eller att äntligen slippa dessa ständiga återfödslar få nå sitt nirvana eller sin himmel så måste det vara sant - men måste det det?

Hur var det - platt som en pannkaka i mitten på alltet - och enligt gängse prästerskaps uppfattning förhävde den sej som dristade en tanke om att det nog inte förhöll sej på det viset - och vad vet vi i dag?

Jag vill inte gå så långt som du menar - att idiotförklara alla dessa människor och sådana "snillen på Sourze" har jag inte märk så mycket av - däremot en och annan som vågar ifrågasätta rimligheten i en och annan religiös föreställning - däribland jag själv vilket jag anser det finns orsak att vara glad för att vi kan nu för tiden utan att riskera att bli satta i stock utanför kyrkporten, och ser vi historiskt på utvecklingen så utmärker sej en och annan "Luther" genom att vända sej från och ibland bekämpa diverse missbruk av människans behov av andlighet, vilket jag noterat med viss tillfredsställelse.

Att det sedan tas som ett angrepp på den etablerade kristenheten som iscensätter sina dagliga övergrepp på människans lika stora rätt till frihet från religiösa pekpinnar betyder inte att alla inte ska ha rätt att ha sina religiösa föreställningar - bara att dessa inte i tid och otid ska krängs över andras huvuden mot deras vilja.

I vårt samhälle av idag finns det inga fredade zoner där människor som inte vill få skrivet på näsan att någon mördats för deras skuld - ingen plats där vi kan slippa ställas inför ständigt manifesterad religiös vidskepelse, och detta trots att vi säger oss leva i ett sekulariserat samhälle står vi mitt i detta träsk av religiösa påbud och krav på särbehandlingar från än den ena och än den andra trosformen.
Av den orsaken ser jag det som fullt rimligt att alla de där andra som enligt din statistik inte vill hållas med någon särartsreligiös trosstatut ska få slippa det.
Är det verkligen en så orimlig önskan?
Och är denna önskan så "förmäten" egentligen?

Pia det ska vara #122, 123. #124 kan jag bara stå till svars för själv :-

Jodå Pia #127
Jag känner den sorg och bedrövelse jag beskrivit inför det faktum att människor i så stor utsträckning fallit för den typ av religiösa lögner vi talat om här.
Jag lever också med den gråt i hjärtat som gör sej påmind då jag ser det helveten livet är - men jag kan också gråta av glädje då lyckan svämmar över - men jag vill att orsaken ska vara sann.

Och du vet inte hur rätt du har om vad jag beskriver i min konst som inte endast är de skulpturer och målningar du sett som handlar om könslig kärlek - då jag i andra motiv försöker nå andra själsliga dimensioner.

Men för mej har det blivit så - även om jag tycker mej ha en viss distans till det - att känslan av tacksamhet över att livet har denna ofattbara skönhet förtas av det helleve som denna skönhet förpackar. Skönheten framstår i mångt och mycket som det glättade omslagspappret, men då det kommit av så har du de där du talade om "den ständiga kampen" ätandets förbannelse - grymheten i att bli berövad livet, att bli sliten i stycken, att bli skild från nära och kära oavsett om det så vore ur en liten mus perspektiv eller en elefants.

Jag umgås ju en hel del med förutom människor, både hästar, katter, hundar och hönor - och alla de vilda djur som rör sej kring mitt lilla bo.
Och jag både gläds och lider med den glädje och det lidande jag deltar i genom de varelser jag möter i den verkligheten - och kanske var det där jag en gång stegrade mej mot den religion jag inte undkom som barn - en religion som utgick från att andra medvarelser på denna jord var själlösa funktioner som vi som människor och kronan på skapelsen var satta att behärska av den gud som sas vara kärleksfull, men som av de bibliska berättelserna att döma mest av allt framstod som en blodtörstig och härsklysten tyrann.

Men som sagt - livet har givit mej lite andra perspektiv på både kärleken, en del av de religioner jag senare kommit i kontakt med, människan, och våra medvarelsers förmåga att leva kärlek, och där utmärker sej inte vaken religionerna eller människan på något sätt som att vara bäst i klassen - men tro inte att jag föraktar någons verkliga försök att leva kärlek även om det har religiösa förtecken - kärleken är en stor kraft som inte låter sej begränsas så lätt, men tacksamhet vill jag bara känna då kärleken verkligen är kärlek och inte bra utger sej för att vara det.

Och visst är det en motsättning i att livet är så vackert stundtals, att jag gråter - kanske inte av glädje, men av frustration över att det är som det är.

#118 – citerar GunnarL: ”Kristendomen omfattar i dagsläget 2,1 miljarder människor 2.100.000.000. Jag tycker att det är ganska fantastiskt att se Bizon och Sunny idiotförklara alla dessa människor. Min kommentar: ”Dessa 2,1 miljarder kristna tror på en Gud som är avundsjuk och stolt över det; en småsint, orättvis, hårdhjärtat maktmänniska; en hämndlysten, blodtörstig etnisk rensare; kvinnohatare, homofob, rasist, barnamördare, folkmördare, sonmördare; en sjukdomsspridande, storhetsvansinnig, sadomasochistisk översittare som nyckfullt och illasinnat slår åt höger och vänster”. I Gamla Testamentet hittar man allt det där.

Sant så sant/ var ingen bra signatur för dig. Kristendomen beskrivs i Nya Testamentet, allt elände som judarna varit med om beskrivs i Gamla Testamentet. GT beskriver inte hur folk ska leva - men det gör Nya Testamentet. GT:s beskrivningar är inte uppmaningar, snarare varnande exempel.Lycka till med bibelstudierna där du finner texter från många olika författare, som skrivit i olika syften till olika adressater - under flera århundranden. Jättespännande.

119/ Glad påsk till Dig också Lennart Asp! Vackert väder men tyvärr lite för kallt i min smak. Men skönt ändå med lite längre ledighet.

Jan #131
Ja sådana sammankomster brukade jag tycka var intressanta eftersom det gav mej inblick i troende människors psykologi - men då diskussionerna blev alltför förutsägbara och ingen verklig väg öppnades förbi dessa blidskär som tron döljer under sin naivt charmiga yta.
Jag måste bara ut ur kyrkorummens kvalmiga dunster och bort från katedralernas förgörande tyngd - bättre att andas kulingens vresiga vilja direkt i livet - vinden inte bara viskar mitt namn den är det, och skeppet över vars stävar skummet yr är den verklighet vari livet levs - havet är uttolkaren av vindens sång och dansar dess totem direkt ur mitt vidöppna hjärta.
Bönen min själ sjunger gungad av tidens dyning är visserligen en pipig stämma till stormens rungande tordön, men står klar för var våg och är att min hand ska få vara så stark i taget om rodret tills min tid ebbat ut att jag inte sätter skeppet på trossatsernas kvävande grund - som skam över mitt släkte lurat mången starkare än mej med sirenernas insmickrande löften om evig förbannelse eller evig lycka - för mej och stjärnorna kvittar det lika då vår tid är här och nu.

En härlig dag igen och lite kul att promenera med hästen som om han vore en stor hund - lillungen har blivit lite förkyld, något som hon dessbättre sällan är - det är hon som vanligen rider på den fyrbenta vännens rygg, nu får jag så gott jag kan se till att hästen får den motion den behöver vilket passar mej alldeles förträffligt då jag nog kan säjas behöva en del motion själv :-
Allt verkligt gott önskas till alla troliga och otroliga :-

OKEY Teddy Bizon/ Du har prövat ngt liknande och det passade inte dig. All heder åt dig som försökte.Så måste jag ju säga att du i 136-an har många vackra nästan poetiska formuleringar./ Hälsa gärna till hästen. Jag har alltid pratat med hästar som jag träffat på samt hundar.Men katter kan dra åt skogen....Njutit av Nils Holgersson och Bombi Bitt i dag...

137/ Bizon, Jag tror inte att vi tänker så olika egentligen - möjligen är jag något mer tolerant än vad du är. Vad jag vänder mig emot är den totala nedsvärtning av allt vad religion heter som du står för. Religionerna har i hög grad utgjort den värdemässiga grunden för de samhällen som vi lever i - det har varit olika religioner men deras påverkan på samhällsutvecklingen är definitiv. Och jag vill nog påstå att det varit mer på gott än på ont! De samhällen där religionen varit bannlyst till förmån för persondyrkan typ Mao, Stalin, Hitler, m.fl. uppvisar ett större moraliskt förfall än de samhällen som haft normer som byggt på religiösa föreställningar. Beträffande Bombi Bitt - som jag också tittat på i tre dagar nu - så kan jag bara säga att Piratens böcker är helt underbara. När Esping äter smörgåsbord på hotell Horn i Malmö "Bock i örtagård" så är man så nära klimax i svensk litteraturhistoria som man kan komma - helt enkelt mästerligt och samtidigt förbannat roligt!