Vi har det så bra men vi har det så jobbigt

#1 Nej sonny, vi ska inte klaga. Vi har det jättebra i dag och alla människor hade det jättedåligt förr!Det var så dåligt, så dåligt, så dåligt! Tycker du inte det? Det fanns inte ett uns av glädje, inga drömmar, inga hem, inga normala människor och alla barn var fosterbarn eller hade det svårt på andra sätt. Alla föräldrar var värdelösa förr och hemmet hade absolut ingen betydelse, eller hur sunny? Det är vad du säger. Vi ska aldrig tala om bra saker, drömmar, visioner eller en normal tillvaro, för det finns inte! Kommer aldrig att finnas, allt är bara skit och kommer så förbli! Håller du med nu då?

Strindberg var demokratiskt sinnad och tyckte att det var sjukt jobbigt att vara både ung och gammal ...

#5 Hej Jan! Jag blir så arg, att det ska vara så här i Sverige, att man alltid hittar fel på allting! Alltid väljer att kritisera och negligera, att det finns goda skar som man ska vara rädd om.Även om man är ett "offer" vem är inte det?? kan man vända livet till det positiva. Det är jag övertygad om. Många människor har blivit troende, vilket också ses med omilda ögon av de flesta i Sverige, som vet precis vad en trorende är, fast de aldrig varit en själva.Svenskar är stolta över att vara ateister och bar atro på sig själva, inget lönt att säga något annat. Jag tycker att vi borde gå tillbaka till 800- talet då de berömda vikingarna slog ihjäl munkar från Europa på löpande band. Resten av befolkningen var bara bönder. Då kunde Thor och Oden hyllas och Freja! Det är mer relevant för svensken tror jag. Och inget ont i det. En slags naturreligion- kallas hednisk. Jag har blivit kallad religiös fanatiker, men jag tillhör ingen tro, bara sunt-förnuft-tron.Däri ligger mycket, att vi människor är rätt små tex.

Det genomförs ju med jämna mellanrum internationella undersökningar om var i världen folk är lyckligast och mest nöjda med sin tillvaro. Danmark, Norge, Finland och Sverige brukar ligga i toppskiktet. Underligt nog eftersom de är exempel på länder med högt skattetryck, vilket ju enligt många är rena pesten och går ut över den individuella friheten! Att skribenterna på Sourze inte ansluter sig till lyckogänget är inte oväntat, eftersom Sourze sedan länge i stor utsträckning blivit ett tillhåll för de kränkta och missförstådda. Det gäller givetvis inte generellt men i väldigt stor utsträckning.

Jan: Nej någon offerroll har jag aldrig tagit på mig!!!Det värsta var ju över när de kastade ut mig o då var jag bara 13.Sedan fick jag leva i fred utom det halvår efter rättegången mot pappa där prästen o fostermodern lyckades få mig inspärrad ett halvår.Jag lyckades ju rymma innan de hann sterlisera mig:mina "med fångar" var inte alla så lyckliga. Särskilt mins jag "tattarflickorna". Då hade barnbarnsgänget aldrig funnits!
Offerollen har jag överlåtit till några av mina biologiska systrar som ännu i dag ältar pappas övergrepp.O min bror som höll på att bli ihjälslagen:han är verkligt bitter!
Skulle jag fastnat i den barndommen hade jag inte blivit gammal.Men jag tror att det kan vara bra att skildra delar av den i bland med tanke på de många som aldrig kan göra det.Tack vare min öppenhet kom många undommar med liknande bakgrund att söka sig hit till vårt kollektiv o några av dem är nu familjemedlemmar.

Jag var till o med nyfiken på hur en människa som mina far är funtad o släppte som sagt vad in honom i min egen nya familj när jag flyttade till Stockholm .Han var då sedan flera år ute ur fägelset.Mina barn växte upp med sin morfar,även om vi givetvis aldrig lämnade honom ensam med barnen.Men min dotter tycker i dag att jag gjorde fel:att min invit till ett visst familje umgänge var en slags ursäkt eller förlåtelse av det oförlåtliga.Hon kanske skämdes över vem som varit henes morfar?
Så menade jag aldrig:jag ensam kan ju inte förlåta alla övergrepp på så många andra barn o inte de på mig heller men mannen o övergreppet är ju inte samma sak.Men han bodde i ett hus med ett daghem på gården o hade fri insyn från sitt fönster på de lekande barnen.Det gav mig sömnlösa nätter för hade jag talat om vem han var o vad han varit dömd för hade han fått flytta igen o det hade varit svårt för hans cansersjuka hustru. I dag hade jag nog talat med daghemmet trots allt?
Annars är det mödrarna jag har svårt att förlåta.fostermodern o den biologiska.Tycker de var mycket värre än pedofiler o missbrukare.

Lennart: ja Strindberg var ju just ...Strindberg.Han som bara kunde älska starka kvinnor men aldrig leva med dem.Han är ju aktuell i år o det är kul att det han skrev hållit sig så bra genom åren.
De har renoverat hans lägenhet o Blå tornet tills i år .
Vi får se mycket av honom på teatrarna i oxå.Men jag föredrar i alla fall Ibsen:han kunde ha skrivit sina pjäser i går.Bokade in mig på Hedda Gabler i dag:fanns 2 platser kvar på hela månaden!O Dockhemmet har premiär snart.

Pia inlägg nr 3 :ursäkta mig.Jag trodde det var DU som tyckte att vi har det så jobbigt.

Pia I inlägg 6. Heja Heja. Jag är hedning googla på Forn Sed.
Det där om att slå ihjäl munkar är betydligt överdrivet - det finns/fanns liksom ingen ära i att slå ihjäl vapenlösa - komplett emot vikingaidealen.
Ett exempel finns dock:
Länk: sv.wikipedia.org

Men detta enstaka illdåd kan inte användas som slagträ för att beslå alla vikingarna med att vara sådana.

PS jag har jobbat två sässonger för Fotevikens Vikingaby www.foteviken.se och kunde på stående fot besvara alla turisterna historiefrågor - alla utom en som jag googlade fram på fem minuter - han fick sitt svar.

Att slå ihjäl munkar nämnde jag i samband att Sverige fortfarande inte gillar sin religion, kristendomen eller någon annan religion heller för den delen, så jag tycker det vore bättre att Sverige åtgick till hednatiden. Då kanske man kunde förstå vad som firades. Det kan man ju inte nu på julen.

Jasså du goa Pia. Du vet inte varför de kristna högtiderna firas.Det är ju stora spännande dramer som återkommer på olika sätt i världslitteraturen. //Men jag var ett tag rätt duktig på den gamla Asatron, mycket intressant, men jag vet inte om den är rätt skildrad. / Även Kalevala har jag nosat i o fann givande...