Vem vill bli pensionär?

Nästa år kommer inkomstpensionen att sänkas med cirka 3 enligt Pensionsmyndigheten. Enligt Pensionsmyndighetens prognosmodell, som har använts sedan 2001, ska den allmänna pensionen motsvara 69 av slutlönen för årskull 1938 och 66 för årskull 1942. För personer födda på 80- och 90-talen beräknas den allmänna pensionen minska till 53 .

Den största anledningen till sänkningen 2008 var börsfallet, men även den höga arbetslösheten påverkar. 2009 gav AP-fonderna en avkastning på 17 men däremot kommer det in för lite nya pengar i systemet, främst på grund av den höga arbetslösheten.

Pensionssystemen bygger inte på att pengar läggs på hög under ett yrkesliv och sedan betalas ut som pension, utan systemet bygger på att de pengar som betalas in idag går direkt till dagens pensionärer och som reserv och för att jämna ut mellan årskullarna finns AP-fonderna. I dag kommer det in för lite från dagens löntagare, samtidigt som mer än tidigare ska betalas ut.

Sverige bytte pensionssystem och ersatte det gamla ATP-pensionssystemet med ett nytt som skall vara mer fristående från statsbudgeten. I det tidigare systemet, som var mer generöst men underfinansierat, skulle pensionen bli stor oavsett hur Sveriges ekonomi utvecklades i övrigt. Tanken med det nya pensionssystemet är att det skall klara sig inom sina egna ramar så att inte pensionsutfästelser riskerar konkurrera med andra delar av den gemensamma ekonomin som sjukvård eller utbildning.

Vikten av budgetdisciplin, att inte låna till statliga utgifter blir så mycket tydligare när man ser exemplet Grekland. Om man undviker politiskt obekväma beslut på bekostnad av budgetdisciplin är risken stor att staten till slut, bildligt sett, blir beroende av sms-lån för att kunna betala maträkningen.

Många länder har studerat det svenska pensionssystemet för att de själva har pensionssystem som i dag är som ett slags pyramidspel, tickande ekonomiska bomber som riskerar brisera om inget görs. I kontrast till detta står sig svenska finansministrar som Nuder och Borg väl, de har kritiserats, ofta med rätta, men likt Lotta Svärd borde de nog hedras mer ändå.


Påverkan på pension

I det nuvarande pensionssystemet påverkas värdet av utbetalningarna, något förenklat, enligt följande:

• 1 mer pengar in i pensionssystemet ger 0,6 högre pension
• AP-fondernas avkastning ger vid 10 enheter positiv förändring 0,4 högre pension
• Om pensionsåldern höjs med ett år ger det en förbättring av pensionen med 2
• Om åldern för inträdet på arbetsmarknaden sänks med ett år ger det 4 bättre pension.

Källa Pensionsmyndigheten

Som blivande pensionär så har jag och många med mig ett intresse för att där finns en rimlig pension att se fram mot. En del kan man påverka själv, i den mån ekonomin tillåter bör man göra de avsättningar man har utrymme till och inte ta på sig för vidlyftiga ekonomiska åtaganden och så vidare.

För att vi skall ha ett hållbart gemensamt pensionssystem i framtiden betyder politisk retorik med generösa men ofinansierade löften väldigt lite. Idéer om medborgarlön, sex timmars arbetsdag etcetera är direkt kontraproduktiva, vi behöver tvärtom jobba när vi kan, för att kunna ha en dräglig tillvaro när vi inte kan det. För de bästa förutsättningarna för en god ekonomisk tillväxt bör vi så tidigt som möjligt ge unga människor tillträde till arbetsmarknaden.

Av Leif-Arne Undvall 27 apr 2010 10:59