God Jul?

Hela mitt liv har jag haft massor med otur. Jag vill dela med mig av min historia, kortfattat för att kanske NÅGON människa ska se att alla inte har det bra, inte ens på jul.

Kortfattat:

Är äldst och har 4 yngre syskon varav 2 har lätt autism. När jag var åtta år fick jag agera "mamma" till dem på pappas begäran eftersom min mamma var och ÄR psykiskt sjukt. Hon låste in sig på sitt rum veckor i streck i perioder och kom bara ut för att hämta mat.

Pappa hade väldigt dåligt humör. Gav oss smisk ofta och skrek och var arg. Ofta låste han in mig på rummet och bröt strömmen till mitt rum så att jag verkligen skulle ha tråkigt.

Varje söndag åkte alla vi sju familjemedlemmar över 50 mil till Risör i Norge, och samma antal mil hem igen. Det var hemskt. Vi skulle betala tionden och barnen skulle vittna och sjunga. Det hela rörde sig om något frikyrkligt.

Detta höll på tills jag var runt 8-9 år.

Från lekis till nian var jag samtidigt gravt mobbad varje dag. Kallades för könsord och blev slagen. Uppbrutet skåp, sönderslitna kläder och glasögon, hotfulla sms osv. Fick byta mobilnummer mer än 30 ggr och byta skola i hopp om något bättre.

När jag var 13 flyttade mamma och började supa. Satt på torget vilket blev känt på skolan.

När jag var 14 fick jag nog o krävde fosterhem genom soc.
Har flyttat mellan olika fosterhem där samtliga hem behandlat mig och andra inneboende som ren arbetskraft...

18 år: flyttade till första lägenheten, bor nu i min fjärde.

Firar jul ensam och fattig som en lus. Är sällan välkommen någonstans...

Mina glasögon har fel styrka nu för tiden och är tejpade för att hålla ihop. Jag har knappt kläder som jag går i, då jag på 2 år gått upp 18 kilo genom medicinering mot
depression m.m. Har försökt ta mitt liv 2 ggr. Har legat inne på psyk osv.

Förra året satt jag ensam på jul med smörgåsar och kaffe. Fick inte ett enda julkort och har ännu inte fått några i år, så troligen får jag heller inga...

Nu 19 dec är det exakt ett år och några timmar sen som jag blev våldtagen av en man jag känt nästan hela livet. Polisen gjorde allt helt fel vilket gjorde att jag tvingades vara 12 timmar utan mat på polisstationen 25 mil hemifrån. Därefter hotell mitt i natten, och gynundersökning först dagen efter, vilket tydligen ledde till att det blev sämre/färre bevis, och efter nyår kom papper som löd: nedlagt i brist på bevis.

Jag har alltid levt med otur och försöker kämpa på trots allt. Jobbar volontärt på ett äldreboende för dementa. Läser tidningar och matar dem. Sjunger i kyrkokören, och försöker leva så gott det går.

Nu är det jul på onsdag och jag vet att jag inte kommer få något av det jag önskar mig, jag vet också att jag som vanligt kommer att vara fattig, och vore det inte för att en granne bjudit in mig på jul så hade jag suttit ensam igen...

Frågan är om önskningar kan slå in?

Med allt detta vill jag önska alla en GOD jul, och hoppas att jag något år framöver själv får en fin jul.

Av Sarah von Rauchenberger 22 dec 2008 13:27