Det handlar om kläder och om uteseendefixering

Vad är det som lockar oss att vilja nå till deras nivå? Jag talar såklart om att blogga. Intresset för att driva en framgångsrik blogg har blivit större än intresset att ha ett vanligt arbete, med arbetstider och regler. Tusentals människor, oftast tjejer, flickor och kvinnor, sitter varje dag framför sin dator och blottar sina liv på sin blogg. Till vilken nytta?

Att nå till nivåer som Kenza, Blondinbella, Stina-Lee eller Lisa är inte längre möjligt. Den enda möjlighet vi små bloggare har är att få, förhoppningsvis, ett par hundra läsare om dagen. Men dem som kommer dit upp, vad är det som lockar oss tillbaka till dem?

Det vi får läsa hos dessa människor är alltid detsamma. Det handlar om kläder, utseendefixering och deras händelserika liv. Eller är de verkligen så händelserika?

Att skriva om verkliga problem lockar inte. Att skriva om sin kamp mot livet är bara patetiskt. Det är kläder, mode och utseenden vi vill läsa om. Den som skriver om sina självmordstankar eller sin kamp att övervinna sina ätstörningar vill bara ha uppmärksamhet och sympati. Det där är inte roligt att läsa om, eller hur?

För världen idag verkar bara handla om utseende, vart man än vänder sig finns det där. Skyltdockar om får unga tjejer att vilja svälta sig själva, reklamskyltar där kvinnorna har perfekt hy som får oss att vilja köpa alla dyra krämer som finns.

När jag slår upp min tidning som jag just fått hem är det första jag möts av en överredigerad kändis som får mig att vilja lägga mig under kniven direkt och betala vad det än kostar för att bli lika perfekt som henne.

Av vilken anledning? För vad jag än kollar på idag möts jag aldrig av en dödlig, mänsklig varelse. Allt jag möts av får mitt självförtroende att sjunka lite till.

Jag märker att jag glider ur ämnet en aning. Men kan ni påstå att jag har fel i det jag skriver?

Jag har en dröm, precis som alla andra. Min dröm är att ha ett arbete som jag vill gå upp till varje dag och känna att jag faktiskt bidrar med något och att jag gör nytta. En dröm om att ha pengar på kontot även dagen innan lönen kommer.

Helst av allt skulle jag nog vilja bli en chefredaktör på någon stor tjejtidning, låt säga Vecko Revyn. Men till vilken nytta ska jag sitta och skriva mina texter så att alla kan se dem? Det är ingen som vill läsa mina texter ändå, om de inte handlar om nyaste kollektionen från någon står klädkedja.

Jag vill skriva betydelsefulla texter som får folk att tänka till, texter som får någon människa att må lite bättre.

Jag hoppas att den här texten får någon att tänka, att någon tycker den har ett budskap eller tycker den är bra. Det räcker med att en enda person tycker om min text, bara jag vet att jag har bidragit med någonting genom att sitta och blotta mina tankar till er.

Av Caroline Sedin 23 jun 2008 20:39