Jag skulle bli så förbannat lycklig

Idag vaknade jag med ett tungt beslut att bli lycklig. Så jag kastade mig upp ur sängen i endast kalsonger in till köket där solen lyste in,"Vem kan vara olycklig i solsken?" Jag såg bilden av glada små afrikanska barn dansandes i solens första strålar skrattandes och sjungandes. Jag satte på radion och dansade till någon dansbands låt, det kändes faktiskt rätt bra att dansa där i kalsonger i köket så att alla kunde se en, jag tänkte att om man kan dansa ensam i köket och det pirrar i kroppen så är man nog nära inpå att bli lycklig, jag började planera i huvudet hur mitt nya liv skulle bli, det lyckliga livet hur jag skulle hålla på med sådant jag tyckte om umgås med folk jag kunde skratta med och sitta där i min egna lägenhet i mitt hem och trivas och rita av allt jag tycker om och hänga det på väggarna och sedan kunde jag gå en runda på staden hitta någon trevlig secondhand gå runt och känna alla lukter och alla tyger och tänka på hur den där stickade slitna tröjan skulle passa perfekt i mitt nya lyckliga liv hur jag skulle kunna liksom vara fulländad med den där, den skulle ligga på en gammal farfar fotölj vid sängen och efter jag dansat klart halvnaken i köket skulle jag slita tag i den för den skulle vara den första bästa sen skulle jag dra på mig den mjuka tröjan och liksom känna att den passade perfekt sådär avslappnat skönt kittlande mot min lyckliga kropp, varenda milimeter skulle älska med den handstickade underbara tröjan, sedan kunde jag slänga på mig mina halvslitna skor och dra med mig en väska mitt i språnget och slänga igen dörren till mitt hem, Mitt hem slänga mig vant på skateboarden och glida ner till älven kanske, och där kanske någon jag kände skulle sitta och kanske skulle vi bara sitta där och impulsivt hoppa ner i vattnet och springa på bryggan med blöta fötter så det lämnade blanka spår efter oss, sen kanske vi skulle dra på oss kläderna och torka i solen sedan kanske någon fler kanske skulle komma förbi på cyckel och säga "Oj är ni också här? har ni badat?" och sen blev vi kanske hungriga och gick till ica och köpte godis och chips och sedan gå den där promenaden till skogen där ingen annan skulle kunna störa och där skulle vi bygga en koja uppe i ett träd och skulle vi sitta där och dela på en cigg och titta ut över stan och bara vara lyckliga kanske skulle någon gråta men sen skulle vi skratta och bara ligga på grenarna och vifta med fötterna i luften med ett grästrå mellan tänderna. Jag kände verkligen att idag så har jag potensial att bli lycklig idag skulle jag liksom säga åt mig själv att håll käften och bli lycklig, käka morgon gröten med ett leende finurligt tänka på vad dagen har att erbjuda lägga mig raklång på balkongen och andas in den friska luften och lova mig själv att aldrig ligga veckor i sträck i sängen, för i dag började mitt nya liv jag skulle bli jag fatta jag skulle äntligen bli den jag alltid skulle ha blivit men aldrig lyckats bli jag skulle liksom hitta mig själv i gen, barnet i mig jag skulle kunna käka glass nere vid festplatsen och doppa fötterna i någon vattenpöl kanske gå ut på åkern med ogräs upp till midjan och bara stå där och sedan kanske bygga en labyrint kanske klättra på den där bron eller gå och leta saker längs älvkanten jag skulle hoppa och skrika kasta mig runt i frivolter och luta huvudet bakåt och öppna gapet och låta det kittlande sprakande skrattet spruta ut i en regnbåge över hela himlen. Ja, jag skulle fan bli lycklig idag, en lycklig dum idiot jag skulle bannemig vara lyckligast i hela värlen du skulle bara veta hur lycklig jag hade planerat att bli Mina ögon skulle liksom gnistra och jag skulle stråla lycka och folk skulle fascineras av mitt ljus och alltid vilja vara i min närhet vilja bli smittade och jag skulle smitta dem och alla andra skulle också bli lyckliga, och ingen kyla eller värme skulle sätta mig ur balans, ja jag skulle ha blivit så förbannat lycklig om det inte vore för dig.

Av Sofie Boström 06 apr 2007 11:43