Om mäklare, svårmod och kattmat
Ett liv och ett kiv, skrev redan August Strindberg när stadsdelen var under uppbyggnad kring 1880. På den tiden fanns parkeringsplatser men inga bilar.
Feminism – osäkerhetens alibi
Hösten 2008 började jag sakta att sprätta upp sömmarna på mitt feministiska engagemang. Motståndet fanns där, men sen uppenbarade sig sanningen. Inte ful, inte skrämmande, utan befriande. Feminismen var ett uttryck för en osäkerhet jag bar inom mig.
Jag tänkte skriva om honom
"Där fanns bara sorg över att kärlek också kan brinna ner och svalna, bli till aska. Det var nog det enda vi aldrig lärde varandra."
Jag blev tvungen att vikariera för Gud
"Veterinären undersökte honom och bekräftade vad vi redan visste: Bamse fanns inte mer. Att lämna honom där var svårt när han såg så levande ut. Och givetvis började jag redan på hemvägen drabbas av tvivel. Hade jag tagit rätt beslut?"
Idrotten har förvandlats till underhållning
"De ideal som fanns bara för 50 år sen helt borta. Nu handlar det pengar, dramatik, mediaspektakel, underhållning, huliganism, dopning och andra lurendrejerier, brott och straff, politik och spelverksamhet."
Vem bryr sig om den vanliga "lilla" människan?
"Jag önskar att det fanns ett parti mellan sossarna och vänstern. Det skulle jag i så fall rösta på."
Balansjakten, i tid och otid
Kanske var det bara jag som var missanpassad, kanske var jag snart den enda långsamma faktorn som fanns kvar i stan, shit jag var helt enkelt utrotningshotad.
