Flera medarbetare hos Situation Sthlm döda

Under hösten som gått och vintern som är har mellan fem och tio av Situation Stockholm AB:s försäljare dött. Med ett så stort antal döda medarbetare under så kort tid skulle jag på allvar ställa mig frågan om den väg vi kanske från början trodde var rätt, verkligen är det.

De som säljer tidningarna tillhör "kategorin" hemlösa och är med andra ord utan ett eget tryggt hem. I avsaknad av en egen bostad jobbar de de dagar orken tillåter det, antingen stående eller sittande i ett klimat som är kallt både geografiskt och mänskligt. Det här handlar om vanliga människor, precis som du och jag. De säljer tidningen för att få ihop lite pengar till det nödvändigaste för dagen eller dryga ut det "medlidandebidrag" socialtjänsten betalar ut om du uppfyller, för många hemlösa helt orimliga krav. Tidningen, som väl hade en tanke från början att agera blåslampa under våra handlingsförlamade och viljelösa beslutsfattare, har istället under senare år mer och mer fyllts med veckotidningsdravel och annonser som inte har ett dugg med hemlöshet att göra. Situation Stockholm är en produkt av ett samhälle där vissa tycker sig kunna ta sig rätten att behandla ett stort antal medmänniskor hur som helst i sin jakt på pengar, makt och bekräftelse.

De människor som blivit av med bostaden och lever som "hemlösa" har blivit det av olika anledningar, vad det beror på råder det skilda åsikter om. Två vanligt förekommande skäl som brukar anges och som samtidigt gör det enklare för oss "andra" att slippa identifiera oss med "dom där" är, missbruk och psykisk sjukdom. För mig säger det mer om vad den vården har att erbjuda i ett tidigare skede, än om de människor som behövde den. Men om vi utgår från att dessa påstående skulle vara sanna, då borde vi väl i rimlighetens namn ställa oss frågan; hur kan vi inbilla oss att människor som har ett missbruk eller är psykiskt sjuka ska ges en ärlig chans att bli friska om vi först vräker dom från bostaden och låter dom leva på gatan eller tillbringa nätterna i en säng på något härbärge? Experter har konstaterat att företeelsen härbergen cementerar hemlösheten och att människor som lever under dessa vidriga omständigheter dör i förtid. Många skulle antagligen försvara sig ändå med att säga att det är ett första steg att komma vidare till nästa. Det vill säga om du är så foglig att vi som vet ditt eget bästa anser dig vara värd det. Det är många långa steg fram och tillbaka i alla dessa syselelsättningsbaserade "hemlöshetsstegar" som finns och som trendigt byggs upp. Dessa stegar har blivit en mycket snabbt växande lukrativ sekundär bostadsmarknad där hemlösa sysselsätter en massa problemorienterade "social-frvilligproffs". Det sorgliga med alla olika "hemlöshetsverkstäder" och "hemlösabostegar" som finns, är att de människorna som har egna intressen i det försvarar, ljuger och lurar både sig själva, allmänheten och hemlösa som bor där, att allt det skulle leda till en egen bostad.

Nä, det hela handlar om de bakomliggande motiven, att fortsätta att problematisera individerna för att kunna slå mynt av hemlösa människor. Det har även forskare på området konstaterat i bland annat "Att bo eller inte bo" Löfstrand 2003, för att bara nämna en av flera. Den här leken med människors liv kostar skattebetalare flera miljarder varje år, det här tror jag folk i allmänhet inte har så stor vetskap om. Jag är övertygad om att hemlösheten skulle minska markant om det byggdes billiga hyresrätter istället för segregerade "kategoristegar" för människor som idag inte har en möjlighet att konkurrera på lika villkor. När den egna bostaden är ordnad skulle vi kunna omformulera socialtjänstens och alla frivilligorganisationernas uppdrag till stöd och hjälp för att behålla den för de som vill och behöver det. Allt det stöd de idag får på gatan.

Av Rolf Nilsson 04 mar 2007 15:22