Man får inget gratis här i livet

Hyggligt så det förslår, och det hela låter egentligen alldeles för bra för att vara sant. Men man vet ju aldrig. Kanske är det något slags stipendiepryl. En fond för låghalta socialdemokrater med rötterna i Dalsland, eller - vem vet - utflyttade skåningar med allergibesvär och oavslutade C-uppsatser. Kanske är det någon med pengar som har bestämt sig för att förbarma sig över trångbodda barnfamiljer, ensamstående mödrar eller folk som har förlorat sina pengar och sparade slantar på Rosengrens folkaktier. Någon som har sett filmen "Pay it forward" eller som har läst Nick Hornbys bok "How to be good". Som har bestämt sig för att det är just det som de ska bli. Hyggligare människor.

Fast så ligger det förstås inte till. Det här är ju trots allt år 2003. Låna stugan får man bara om man är ett par som kan passa tomtägarnas barn och sköta deras trädgårdsarbete - utan kostnad. Så ser avtalet ut. Man ska inte tro att man kan få någonting gratis här i livet.
För några dagar sedan ringde en vän upp mig och berättade att han hade fått ett erbjudande från en annan vän. Den andra vännen hade nyligen köpt en fet strandtomt med ett fett hus nere på Österlen, och nu erbjöd han min händige vän, som är mindre bemedlad, att bygga en sommarstuga åt sig, sin fru och sina tre barn på hans tomt - utan kostnad. Och det hela lät väl finfint och bra. Men "utan kostnad" var förstås en definitionsfråga. För det är ju trots allt år 2003.

Så min vän fick bygga och bo i huset, mot att hans vän markägaren fick äga det. Och skulle det en vacker dag bli tal om en försäljning skulle min vän och hans familj vara tvungna att flytta ut. Och skulle det bli tal om en vinst vid en försäljning tack vare det nybyggda huset skulle den gå till den markägande vännen, och den markägande vännen enbart. Förstås och naturligtvis. Bara så att det var tydligt och klart. Så att det inte skulle bli några missförstånd i framtiden. Och hur som helst så var det ju fortfarande en himla bra deal. Bra business och en affär som alla skulle och kunde dra nytta av. Och man kan ju aldrig få någonting gratis här i livet. Sa den markägande vännen.

Och egentligen så är det väl inget konstigt med det. En händig polare får låna en sommarstuga mot att han bygger den, och ett annat par får låna ett sommarhus mot att de passar barn och sköter om någons trädgård. Jag gör någonting för dig, och du gör någonting för mig. Ingen skatt att betala, inte ens några svarta pengar som utbyts. Bara en tjänst och en gentjänst - utan någon kostnad. Och det låter rätt så hyggligt.

Och det låter rätt så bra. Nästan lika bra som när man säger sig skapa arbetstillfällen genom att anställa en svart städerska som städar ens hem för 50 spänn i timmen. Så att man kan intala sig att man är en god människa samtidigt som man får sitt hem städat, sina barn passade, sin gäststuga byggd och sin trädgård vårdad utan att man själv behöver lyfta ett finger, och utan att man behöver betala ut en spänn. Du gör det som du är bra på, och jag gör det som jag är bra på.

Och jag är bra på att tjäna vita pengar, och på att spara ihop till pensionen, och på att betala in till mina vårdgarantier, och på att spara ihop till en juste föräldrapenning och en sjukförsäkring, i fall att. Och sedan är jag dessutom väldigt bra på att äga. Och det är år 2003, och alla får klara sig bäst de kan och vill.

Av Lena Sundström 02 apr 2003 07:24