Att tänka på när man skiter

På landsbygden där jag bor just nu vet jag hur det gått till. Människor har tillsammans byggt upp samhället. Allting som vi idag tar för givet - avlopp, vatten, stationsbyggnader, skolor, vägar - allt detta finns tack vare tidigare generationers samarbete. Det är något att tänka på när man skiter. Att det finns avlopp.

Folket gick samman och organiserade sig i föreningar för att bygga allt detta. Det hade inte spelat någon roll om en enda person ville ha avlopp, vatten, stationsbyggnad, skolor och vägar. Tillsammans blir det möjligt. Det är inte bara en fråga om historiska händelser. Längre fram kommer det kanske handla om att till exempel bygga ut bredband. När utvecklingen går framåt kommer nya utmaningar. Men principen är densamma.

Detsamma gäller både för stad och landsbygd. På en annan nivå gäller det hela landet och till sist världen. Samarbetet är viktigast för välfärden. Det är den enkla anledningen för att jag kommer att rösta på socialdemokraterna. Och jag blir jävligt orolig när jag tänker på en borgerlig valseger. För dem är inte samarbetet det viktigaste. I deras samhälle ska var och en sticka ut armbågarna och tänka på sig själv i första hand. De vill riva ner det samhälle som tidigare generationer byggt upp. De vill att det ska stå någon månglare i ett gatuhörn och ta betalt för avlopp, vatten, stationsbyggnad, skolor och vägar. Bara de som har råd får vara med.

Socialdemokrati är inte bara en fråga om solidaritet, utan också om att bygga samhället på ett smidigt och rättvist sätt.

Jag tror också att alla varit med om att livet inte blir som man tänkt sig. Det är mänskligt. Det händer fattig som rik. Det är inget man ska bli bestraffad för med karensdagar eller låga ersättningsnivåer. Den som har det svårt ska få stöd. Det får man bara i ett solidariskt samhälle. Många i Sverige har ingen familj som tar hand om dem på ålderns höst. Men inte ska de behöva oroa sig för det. Det är allas vårt ansvar att de kan känna sig trygga. De som har det sämre ska inte magasineras i ett fattighus utan ha det lika bra som alla andra.

Samhället byggs av oss. När jag skickar ett paket står det någon på en terminal mitt i natten och ser till att det kommer fram till rätt adress. Det är kallt på terminalen nu närmare vintern och han eller hon har dålig lön. Jag tycker inte att han eller hon ska ha sämre levnadsstandard än andra. Alla behövs. Inte bara postens VD.

Frågan är vilka krav man kan ställa på en människa för att hon ska ha rätt till en bra levnadsstandard. Jag tror inte att det behövs någon överhet som piskar oss. Jag vantrivs helt enkelt i ett Sverige där några drar en bra lott, för att i nästa stund anklaga dem som drar en sämre lott för passivitet, fusk och gud vet vad. Det är helt enkelt ett dåligt beteende. Sverige ska inte styras av verklighetsfrånvända ämbetsmän och kvinnor som sitter på kontoret och hittar på åtgärder för att göra tillvaron hårdare för dem som hamnat utanför.

När de borgerliga partierna räknar upp sina krav mår jag illa. De har aldrig själva varit i liknande situationer, aldrig själva levt upp till kraven. Bo Lundgren säger att ingen ska tacka nej till ens de dåliga jobben. Låt Bo Lundgren stå på terminalen en natt så får vi se. Men de har förstås ändå mage att ställa krav på andra.

De verkar till och med hävda att invandrarna själva inte förstår att de måste lära sig språket. Eller att de hellre tar bidrag än jobbar. Det är fördomar. Faktum kvarstår att diskriminerande arbetsgivare inte kommer att ändra uppfattning bara för att invandrare plötsligt söker praktik istället. Det är ju en motbjudande tanke att invandrarna måste bli en billigare vara för att de diskriminerande arbetsgivarna ska börja anställa dem. Alla ska ha samma rättigheter.

Inget gör mig tryggare än tanken på att mina framtida barn har rätt till lika bra skola, vård och omsorg oavsett vad som händer dem. De ska inte redan i tidig ålder börja oroa sig för hur resten av livet ska bli. De ska inte känna sig utlämnade i ett nerrivet samhälle. I ett socialdemokratisk Sverige, där dagens många problem har rättats till, hamnar ingen utanför. Rosen har sina taggar och några sticker sig då och då. Men ibland, särskilt såhär i slutet på en valrörelse, måste man få njuta av rosen och inte bara stirra sig blind på taggarna.

Tänk på det när du skiter. Vad bra vi har det som kan spola.

Av Henrik Hermansson 12 sep 2002 14:37