sourze.se

Människokloning - rätt eller fel?

Via min e-post igår så fick jag ett brev från Sourze där Christer Kyreus tipsade mig om sin artikel "Klona Belinda Olsson". Hans egen kommentar var "Människokloning, rätt eller fel? Vad anser Du?

Debatten när det gäller kloning av människor är minst sagt senkommen. Idéakademien borde väckt debatten för flera år sedan. Som vanligt så debatteras svåra och heta ämnen alltid i vågor. Delvis beroende på att folk i allmänhet inte är så väl insatta i ämnet. De flesta har nog hört talas om fåret Dolly men kanske inte så mycket mer. Hur många vet till exempel att en klonad varelse får eller människa blir steril?

Oavsett om man tror på "Skapelseteorin" på "Big Bang" eller vad man nu kan tänkas tro på, kan man konstatera att varje människa har en unik uppsättning av gener. Genuppsättningen bestäms i befruktningsögonblicket där hälften kommer från äggcellen och hälften från spermien. Vid kloning så utgår man från kroppsceller och en redan "färdig genuppsättning". Därmed kringgår man det naturliga urvalet.

Kunskapen och teknikerna när det gäller kloning har accelererat de senaste tio åren. Vetenskapsråd och etiska nämnder har inte lyckats hänga med i samma utsträckning och därför står vi nu inför ett faktum. Kloning av en människa kommer att ske oavsett vad vi anser.

Skräckscenariot med 25 stycken Göran Persson i regeringen tror jag däremot är överdriven det måste finnas någon bättre politiker att klona. Det är så mycket mer förutom din genuppsättning som avgör vem du blir som vuxen. Det är all yttre påverkan som uppväxt, miljö, förebilder och så vidare samt dina egna erfarenheter som formar dig som individ.

När Christer Kyreus i sin artikel nämner eliminering av "naturligt födda handikappade" så görs väl det redan i viss utsträckning via fosterdiagnostik? Naturen själv gör också ett urval eftersom ungefär var femte graviditet avbryts av en spontan abort - ett missfall.

När det gäller etiska och moraliska frågor av den här kalibern så är det alltid lättast att ansluta sig till den stora grå massan som står som en kompakt mur mellan den positiva, vita Ja-linjen och den negativa, svarta Nej-linjen. Personligen sitter jag på den gråa muren, dinglar med benen och gör mig beredd på att hoppa ner på den svarta linjen.


Om författaren

Författare:
Camilla Sydvart

Om artikeln

Publicerad: 21 aug 2001 10:52

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: