Feminism – osäkerhetens alibi
Hösten 2008 började jag sakta att sprätta upp sömmarna på mitt feministiska engagemang. Motståndet fanns där, men sen uppenbarade sig sanningen. Inte ful, inte skrämmande, utan befriande. Feminismen var ett uttryck för en osäkerhet jag bar inom mig.
Ingen ber om att bli våldtagen
Du kanske har hört detta någon gång: "Brottsoffer får skylla sig själva, de bar säkert kort kjol, blev våldtagna på krogen och var fulla. De har valt det själva och det är deras egna fel."
Funktionshindrade nekas vård i Västra Götaland
"Är det bara jag som negligeras, mobbas och nekas vård? Vad jag än söker för på Uddevalla Sjukhus så skylls allt på mitt gamla funktionshinder: "Du har ju haft smärta i 20 år.” Hur bär sig andra funktionshindrade åt för att få vård i Västra Götaland?"
Hells Angeln startade rockband i fängelset
- För det mesta undvek de övriga internerna mig, medvetna om symbolerna jag bar på gatan, i rädsla för det okända.
Ord är magi
"Guds Ord bär icke bojor" var nog de första ord som jag som femåring stavade mig igenom år 1943. Detta utsagt av en dr Martin Luther.
Rabbittcooker - eller; när kaninen slog tillbaka
Har du också drömt om en kaninflicka? En liten depraverad, vit, söt Syster Kanin som suger av dig innan affärstripen, bär dina väskor genom tullen, fixar mat, lever och dör för dig?
Jag bär inte det vita bandet
Aftonbladet stöder kampanjen "Vita bandet", en symbol som visar att man inte accepterar mäns våld mot kvinnor. Men vad ska jag, som inte accepterar våld överhuvudtaget oavsett kön bära för symbol?
