Därför föll WTC-tornen

#440 Daniel, du vet att jag varken laborerar med NVO eller termiter. Köksfolie är köksfolie. Här handlade det 0.8 mm galvad plåt av hög hållfasthet. Plåtar, fackverk, betong plus armering bildade tillsammans kompositgolv. Betongen brinner ihop och fäster mot och med metall. Fackverken - trossarna alltså kontorsgolven - satt bultade i såväl inner- som yttervägg. Som kan ses på många filmer kastas stora väggelement ut åt sidorna. Åtminstone i några fall skulle delar av golven slitits med ut utanför byggnaden. Plåts som det här är frågan om deformeras givetsvis i ett ras. Men inte till oigenkännlighet. Och inte allt lika mycket. I synnerhet de översta golven som hamnar ovanpå all bråte skulle ha uppvisat både plåt och armering. Att tro att 560.000 kvm plåt till alla delar blir helt oidentifierbar är inte rimligt. Även om osannolika 90 blev HELT förstört så skulle delar av 56.000 kvm finnas kvar. Detta är något jag talat om med ett flertal yrkesverksamma inom såväl betong- som stålbransch. Alla har ansett att rester att känna igen skulle finnas efter ett rent ras. I synnerhet från de översta våningarna.

#457 "ingen påstår att det var de mekaniska skadorna som ledde till rasen. Det som gäller är värme från eld. " Notera att dag Nilsson liksom Sederholm uppenbarligen inte läst/förstått den NIST rapport som han fökastar på basen av sin remarkabla "intuition". NISTs slutsats är att mekaniska skador KOMBINERAT med termiska effekter thermal weakening and thermal strain, subsequent floor sagging and buckling of exterior walls ledde till kollapsinitieringen. För WTC 1 dominerade termiska effekter försvagningen av kärnan core för WTC 2 dominerade mekaniska skador orsakade av själva flygplanskraschen försvagningen av kärnan p. 320. Mekaniskt oskadade byggnader hade sannolikt inte rasat pga av enbart termiska effekter pga bränderna. Uppenbarligen är det för mycket begärt att trutharna ska läsa rapporten de kritiserar. Sederholm har som bekant endast orkat läsa den "nerdummade" FAQ:en men tyvärr inte lyckats förstå ens den.

#463 Bravo CMO, så sant, så sant - det var en kombination. Det är lustigt med din selektiva observans, när något går din väg då finns det örnblick. Men om det går emot finns endast en avslöjande tystnad. Har du t.ex. hunnit titta efter hur det är med uppbromsning av en massa i rörelse? Har du i så fall äntligen insett att ju snabbare hastighets- eller accelerationsminskning sker, desto större påfrestning på det som bromsar dvs tar upp rörelse- och lägesenergin. Kanske vågar du inte ha någon uppfattning om detta eftersom Bazant inte heller tycks ha det. Mitt tips är att du kommer att tiga nu.

#465 Lasse i Gatan, detta är för bedrövligt. Tänk att ha dig i en haverikommission efter en flyplansolycka. Slutrapport av LiG: "Där låg en massa bråte, trasiga plåtar och en del annat. Huller om buller." Alltså, det går inte till så. Alla detaljer är viktiga vid en analys. Var en sak fanns i tornet och hur den ser ut efter raset är av avgörande vikt. Du föreslår här att alla 102 kontorsgolven har hamnat nere i källaren. Inom basen för byggnaden. Du har sett på filmer. Bra! Då kanske du såg att det stänkte lite prylar runt omkring tornen också. T.ex. hamnade det detaljer på WTC 7 100 meter bort, som sägs ha haft med denna byggnads kollaps att göra. 7:an var ju mycket större än brottarkojan hemma i byn, så det kan ju inte bara röras sig om vettskrämda dammråttor som inte såg sig för. För ett antal år sedan kraschade en Lansen här intill. Fart över 800 km/tim. Vinkel mot marken ca 45°. Stenig skog. Alla delar gick att känna igen. Även på piloten. Det är inte lätt att ha sönder plåt till oigenkännlighet. Det är omöjligt med 560.000 kvm. Försök att förstå hur mycket det är.

TOL du fullständigt mosar hela slumpteoristgänget här just nu. Härligt att se och oerhört beskrivande hoppas jag, för de som inte är så insatta. Som jag skrev tidigare, slumpteoristgänget inte ens KAN kan bemöta 80 av argument och fakta, de ORKAR inte ens igenom det. Snacka om kollaps

#468 Det är som Daniel skriver i 470. Men i Bazants artikel fråm Mars 2002 gör han en energiberäkning där han säger jag nu för femtielfte gången visar att energin i de nedfallande rasmassorna inte kunde tas upp av den underliggande strukturen. Detta bevisar i sig självt vad Bazant hävdar dvs att byggnaden var dömd att kollapsa pga det initiala raset. Man behöver inte veta krafterna eller accelerationerna. Energin måste tas upp någonstans. Antingen kunde byggnaden fungera som stötdämparen i en bil och ta upp lasten genom elastisk och plastisk deformation eller också kunde den inte det. Bazant visar att byggnaden MED EN FAKTOR 8.4 ELLER MER inte kunde fungera som en stötdämpare. Då är det enda återstående alternativet att den går sönder vilket betyder att kollapsen inte kan stoppas när den väl startat.

För att förtydliga så menar alltså jag artikeln i volym 134 av Journal of engineering mechanics, med titeln "What did and did not cause collapse of WTC twin towers in New York". Cmo hänvisar till den kortfattade tidigare artikeln "Why did the World trade center collapse? - Simple analysis" i Journal of engineering mechanics, January 2002.

#470 Tack Daniel, för Newtons andra lag. Jag tror vi talar samma språk ett tag nu. Den fråga jag nu ställer har med praktisk byggmekanik att göra. Jag resonerar så här; om vertikala balkar skall kunna brytas av, knäckas etc av massor som faller i lodlinjen så måste de drabbas av kraften på något sätt, för att skadorna skall kunna uppstå. Om inte balkar uppe träffar balkar nere med klockrena träffar plan ände mot plan ände så måste kraft föras över på balkarna på annat sätt. Det enda som förband ytterväggarna balkar med huset var golven. Således måste en belastning kraftig nog för att knäcka dem att gå via golven. Samma sak gäller i princip även Kärnan. Men där tillkommer även en mängd tvärbalkar som kan belastas vertikalt. Om man nu tittar på hur golven var infästade mor yttervägg och Kärnan så är det enligt min syn på saken tveklöst så att om ett kontorsgolv drabbas av en acceleration 0 - 10m/s på en tid som ligger nära noll sekunder, då kommer klackarna i balkarna som trossarna vilar på och är bultade i, inte att hålla. Eller också håller inte änden på trossen. Gjorde Bazant någon beräkning på dessa förband mellan golv och väggar? Kollision Kärna uppe mot Kärna nere blir annorlunda. Men bultade tvärgående balkar rivs förhållandevis lätt bort av vertikala krafter, som de inte heller är avsedda att ta upp. Balkarnas axiella styrka var enligt mig enorm i jämförelse med golvinfästningarna. Man får minnas att balkar på varje nivå var designad att bära alla våningar ovanför. Men infästningarna var bara ämnade att bära ett golv. Oavsett vilket våningsplan. Alltså - vad sa Bazant om hur mycket trossarna fästen i väggarna tålde?

#475 Vad har du beräknat totala skjuvhållfastheten i golvinfästningarna till? Vad var den kritiska knäcklasten för balkarna? Vad var hållfastheten i balkarnas svetsförband? Vilka anvisningsfaktorer fanns? Hur mycket kunde kraft överföras genom andra mekanismer än genom golvinfästningarna t.ex. balkar som är krökta men inte avslitna, fastkilning i rasmassorna etc? Hur stor var excentriciten balkarnas vertikala belasning? Vilka böjmoment uppstår pga omfördelning av last på olika delar av strukturen? Om du kan redogöra för ovanstående Daniel kan kanske bidra med ytterligare frågor så finns det anledning att diskutera saken vidare men slutsatsen blir ändå att byggnaden hade rasat av tillgänglig rörelseenergi utan behov av sprängning. Och såvida du inte kan förklara avsaknaden av bevis på sprängämnen, detonatorer och ledningar, seismiska spikar, detonationsknallar synkroniserade med raset, explosioner i källaren vid andra tillfällen duger inte så är den rimliga slutsatsen att du räknat fel pga otillräcklig förståelse av förloppet och inte att någon preparerat byggnaderna med tonvis av någon teoretisk superdupernanotermit eller något annat okänt sprängämne som detonerar m.e.m ljudlöst.

#476 Bazants uttalande gäller stålet från tidigt sent 60 tal tidigt 70-tal som användes i WTC. Kan inte tala för SSAB eller vad de menar med "praktiskt taget opåverkad" Varmhållafastheten hos stål beror på legeringsämnena. Att det skett produktutveckling inom stålframställningen de senaste 40 åren och att efterfrågan på högre varmhållfasthet i konstruktionstål ökat sedan September 2001 kanske inte är helt förvånande.