Vad ska alla gamla rebeller hitta på om dagarna?

Den här tråden diskuterar artikeln Vad ska alla gamla rebeller hitta på om dagarna?.
Inlägg #1: Postat: 2010-03-31 11:15:00
Pia K
Något kulturellt kan väl aldrig bli fel? Sprit och snabba bilar kan ju ingå, men sex och knark får vara valfritt. Knark har aldrig varit något för mig, men jag har funderat på att prova hasch i Indien, men även det stannade vid funderingar. Jag är rädd om den hälsa jag har kvar, efter att ha börjat röka vid fjorton års ålder och slutat på 80-talet.
En gång rebell alltid rebell , tror jag i alla fall?
Inlägg #2: Postat: 2010-03-31 12:34:00
erobwen
Vad finns det för rebelliskt med att riskera sin egen hälsa med droger eller snabba bilar? Att vara en rebell handlar väl om att ifrågasätta och förändra rådande maktstrukturer, snarare än att "leka tuff", eller "skjuta sig själv i foten" för den delen. Att döma av situationen i världen, så kan man också konstatera att alla revolutionära flum-vänstrare har kapitalt misslyckats med den låtsasrevolution som de lekte med. När så kallat revolutionära personer satt och åkte motorcykel, så kopplade de riktiga makthavarna greppet om samhället ännu hårdare. Men du belyser en viktig poäng i att många av dagens revolutionärer inte riktigt vet vad de ska göra uppror emot. Jag och många andra försöker dock identifiera fienden. Läs mer om detta på min blogg: Länk: robertwensman.wordpress.com
Inlägg #3: Postat: 2010-03-31 13:32:00
Pia K
Rebell är väl ett begrepp. Sen om man handlar varje dag, just för att man är rebell, kan väl vara osagt.
Jag är rebell i alla fall. Som jag definierar rebell.Protestera mot löjliga, autoritära regler på arbetsplatsen tex. det är rebelliskt.
Att at de svagare i försvar när de blir påhoppade, är också rebelliskt, tycker jag. Ett rebellhjärta är modigt. Men det är inte uteslutet att köra snabba bilar, även om man är rebell.
Inlägg #4: Postat: 2010-04-01 19:43:00
Dag Nilsson
Hej Lennart! Tankvärd artikel. Rebell betyder åter krig, om jag förstått det rätt. Och jag krigade mycket som ung och känner tydligt hur stridslusten kommer åter på äldre dar. Som med gubbarna vid Molins fontän. Jag känner också att prylar blir allt mindre viktiga. Och att ägandet är livets värsta fiende. Jorden är inte något vi har, utan något vi är. En levande organism där människor ingår på samma sätt som allting annat.
Erobwen har intressanta tankar på sin blogg. Ett visst enskilt ägande kan vi ha men inte till naturresurserna. Dom ska var och en ha del i redan genom att vara född. Och det ska inte gå att sälja sin del, utan den följer med genom livet och upphör med döden. Jag vill kalla denna del för inkomsträtt. En månatlig inkomst lika för alla på hela Jorden, som ej får överlåtas på någon annan. Industri och annat som vill bruka naturresurser får betala för ex.v.nyttjanderätt och brytningsrätt. På så vis finansieras inkomsträtten. Att kämpa för detta och dessutom för att det bara skall vara en nationalbank som har hand om allt penningskapande i landet, är ganska rebelliskt tycker jag. Glad Påsk till alla.
Inlägg #5: Postat: 2010-04-02 19:58:00
Sunny fri
Dag: Vilket underbart inlägg.Trodde jag var den enda som kom ihåg Vid Molins fontän i dag. Jag har alltid avskytt ägandet men mina böcker är det annorlunda med: Jag har en barnsig oro att någon ska dem ifrån mig mig om jag inte äger dem.
Så vill jag klottra i dem oxå:stryka under.
Vi hade problem med att starta vårt kollektiv i villan vi lever i för min Käre vägrade stå på någon form av lagfart:Jord kan man bruka men inte äga.Vi löste problemet då genom att dela lagfarten mellan våra omyndiga barn o bilda en ideeel förening som sedan hyrde o drev vårt boende i villan.Senare har livets krokar tvingar maken att återta sin del men dottern sköter halva lagfarten med den äran.
När jag kommer in i en shoppinggalleriasker vid semester i olika storstäderkänner jag mig som när jag var 17 år.- Vad mycket prylar det finns som jag varken vill ha eller behöver!
Så är vi mycket för åtebruk: I den 3 plan stora villan finns nog bara loppisfynd eller hemgjorda möbler.För de andra tänker ju likadant: det är därför de bor här.
Men jag har en last:släpp lös mig i en plantskola o jag får lösas ut med en halv djungel.Men när de ser resultat nu efter 35 års planterande klagar de inte: Jag har dragit med mig dottern de senaste 10 åren så det forsätter nog efter min död?
I den här artiklen kan du se vårt hem en gång.Då lovade vi oss att aldrig skaffa mera än det som gick in i bussen. I efterhand tycker jag vi borde haft ett gasolkök så Rolf hade sluppit elda innan morgontet.


Länk: sourze.se
Inlägg #6: Postat: 2010-04-02 20:24:00
GunnarL
Molins fontän! Rött vin och vita dukar, Vi skall pissa i deras vin och hänga upp dom i deras "slipsar". Jag har varit med en tid jag också. Emellertid vill jag inte hänga upp någon längre. Den revolutionära ådran har nog dött.
Inlägg #7: Postat: 2010-04-02 21:31:00
ingloz
Jasså du Lennart har också drabbats av rebellsyndromet. Här har du ännu en som slår bakut var gång maken kommer hem med ytterligare auktionsfynd. Visst kan jag förstå hans förtjusning över att göra ett kanonfynd. Han har nämligen en sagolik förmåga att nosa upp pärlorna bland bråten. Men kära nån, vi behöver ju inga prylar - vi behöver plats och fria ytor. Jag tror faktiskt att jag utan överdrift kan säga att jag hatar prylar. Ja, jag är t.o.m. beredd att ta till rebellisk strid för rätten till ett prylfritt liv på gamla dar. "Vi kan ju inte ta det med i graven" är mitt nya stridsrop.
Inlägg #8: Postat: 2010-04-02 22:54:00
ingloz
#5/ sunny fri, "De fördömdas strand", är verkligen en storslagen och inspirerande skildring. Den fick mej även att minnas mina egna strapatser när jag som 20-åring "rymde" från ett omöjligt äktenskap i Stockholm till ett Malmö där bostadsbristen var fullkomligt katastrofal. Som ung ensam och oerfaren flicka, råkar man lätt ut för mer eller mindre livsfarliga möten med udda människor, vilket jag också gjorde. Ändå kan jag tänka tillbaka på den tiden med längtan - Då jag inte velat strula med bodelning fick alla ägodelar plats i resväskan och ett par kassar. Friheten jag upplevde går knappast att beskriva med ord. Förmodligen är det därför Malmö, speciellt Limhamn, är synonymt med frihet för mej.
Inlägg #9: Postat: 2010-04-02 23:54:00
sunny fri
Gunnar:jag spelar den låten i bland.
Inlägg #10: Postat: 2010-04-03 00:21:00
sunny fri
ingloz Ja där hade man inte mera än den dagliga matransonen som jag oftast tog ur havet.
Ja liksom Maroccos stränder är frihetssymboler för mig så är det nog så att dit du tog dig blev din fristad?
Problemet med min familj är att alla är sakletare.Make 2 samlar delar till gamla Messersmiths 3 hjulig motorcyckel o mopeder som Ruch o Viktoria. Svärsonen är men i en historisk förening o har dräkter, uniformer o rustningar liksom vapen o redskap ifrån väldigt skilda epoker.Make 1 Rolf har haft en enorm bibelsamling o en hel del annan religiös litteratur.Sonen samlar antika volvo bilar.Han har 8 st nu tror jag men resevdelslagret växter.Alla 4 herrarna samlar på olika redsakp.Killarna är snickare o sonen dessutom bra på grundarbeten.Rolf o Roland har jobbat med allt praktiskt från husbyggen,låssmeder,elinstallatörer,rörmockare etc .Så de 4 männen i mitt liv kan aldrig få för många märkiga redskap.Dottern samlar på gamla tapeter o färger o gör om en vägg här o där när hon ledsnar.O så dessa böcker.Fackböcker om allt,renovera bilen själv etc.Tekniska böcker .Biblar. O så jag :Böcker om allting.
Men jag håller på att göra lite bokslut. För 2 år sedan öppnade jag ju mitt lilla "antikvariat "Mormors lekstuga" utanför staketet o där sorterar jag hela tiden ut böcker för 5 kr/st.Dottern tog efter o har ett loppisstånd året runt oxå utanför staketet.Vi säljer riktigt bra.Så håller jag på att lägga ut prylar på Blocket o på Tradera: Hela vinden var överfull här o man får ju ingenting ta med sig.Medan vi rensar hittar vi saker från Rolfs eller min barndom o gamla släktpapper som vi tar undan åt barnen.Just nu säljer jag Barbiedockor o kläder på tradera:det är så kul att följa objekten.Ändå har mina sondöttrar fått alla de Barbie jag hittade då.De ska ge tillbaka resterna hit nu:Maja fyller 5 i sommar.Men hittar jag antika saker så säljer jag dem: Maja vill lila gärna ha nyköpt.
Inlägg #11: Postat: 2010-04-03 10:29:00
Lars Nilsson
Att Dag Nilsson lätt får dagarna att gå på ålderns rebellhöst förstår man efter att ha läst hans inlägg #4. Bara jobbet med att kämpa för att införa "En månatlig inkomst lika för alla på hela Jorden" är en rejäl uppgift att bita även för nyblivna rebeller.
Inlägg #12: Postat: 2010-04-03 12:11:00
Lars Nilsson
#4. Om Dag Nilsson läser och kommenterar min artikel om bla betydelsen av ägandet och äganderätten Latinamerika lovar jag att varken vara elak eller sarkastisk! Den är förvisso mer fyra år gammal men den står sig. Länk: sourze.se
Inlägg #13: Postat: 2010-04-03 15:11:00
Dag Nilsson
Lars, jag har läst din artikel om latinamerika. Av den förstår jag att du intresserat dig en hel del för förhållandena där. Tyvärr är jag inte i närheten av den kunskap som behövs för en konstruktiv debatt med dig i detta ämne. Jag tror att länderna där är lika stulna som i norra Amerika. Du vet redan att jag ser USA som en korporativ diktatur där man väljer en ny sprattelgubbe vart fjärde år. Han påstås företräda folket, men är en vaxklump i händerna på storfinansen. Att en kontinent med så fantastiska möjligheter kunde misslyckas så kapitalt säger en del om vilket urval människor det är som genom årens lopp tagit sin tillflykt dit. Att USA störtade en demokrati när man låg bakom kuppen i Chile tror jag på. Att Milton Friedman fick chansen att testa sina, i min tankevärld helsjuka, ekonomiska idéer tror jag ledde till ett elände för folkflertalet. För övrigt samma idéer som hela USA tycks lida av.
Jag har ledsnat på en realpolitik som justerar detaljer. Mina tankar bygger på att jag ser Jorden som en levande varelse. Jorden är inget vi människor har. Vi ÄR Jorden tillsammans med allt annat levande. OBS att detta är en tro. Andra tror på en Gud där ute någonstans som skapat det vi får nyttja och förvalta. Så tror inte jag. Gud är för mig den verksamma evolutiva kraft i allting, som vill utveckling till ett mål jag inte ens kan föreställa mig. Från att HA till att VARA är processen som måste genomlidas. Dessutom förnekar jag bestämt att det finns något som kan kallas FRI vilja. Att en individ skulle kunna fatta beslut där alla hennes impulser samtidigt skulle stå under rationell tankekontroll är en helt orimlig tanke för mig. Olika stark vilja har vi absolut. Den upplevs som fri. Men friheten är en ren illusion. Viljan, i förhållande till Gud, är trälbunden, skrev Martin Luther. Och så känner jag det också. Vi styrs av krafter som vi i grunden inte har den minsta koll på. Därför finns varken skuld som kan straffas eller anledning till särskild belöning.
Som du ser Lars, är jag alldeles förtappad. Vi hamnar ohjälpligt på var sin sida. Och jag har så smått vant mig vid din personangrepp på mig. Uteblir de kommer jag att ta det som en varningsklocka. Allt har sitt värde. Och alla styrs av hemliga krafter. Livet är ett mysterium lång bortom ordens och tankens domäner.
Inlägg #14: Postat: 2010-04-03 17:45:00
Lars Nilsson
Jag uppskattar Ditt svar Lars men jag tycker inte Du behöver vara så blygsam när det gäller Latinamerika. Artikeln handlar inte så mycket om detaljer utan mer om former av utveckling, medelklassen och betydelsen av äganderätten och därmed i slutändan rättsstaten och demokratin. Men som sagt, tack ändå!
Inlägg #15: Postat: 2010-04-03 17:57:00
Lars Nilsson
#14. Snacka om självfixering. Jag kallade Dag för Lars. Ursäkta!
Inlägg #16: Postat: 2010-04-03 18:47:00
Dag Nilsson
Tack själv Lars. Ursäkten godtagen med glimten i ögat. Ha en trevlig påskafton.
Inlägg #17: Postat: 2010-04-05 22:07:00
Anynomisen
Jag minns hur det var en gång i tiden på Sourze. Det var ett liv och ett kiv. Sourze andades frihet. Men titta på Sourze nu. Sourze är ett bihang till Nordkorea. Alla oliktänkande har rensats bort och de som är kvar uttrycker sig ängsligt och utan någon som helst särprägel.
Inlägg #18: Postat: 2010-04-06 09:58:00
Bizon
Inte för att jag vet hur det var förr på Sourze, men förr var ju å andra sidan allting bätre - i vart fall för de som inte mins eländet. Måste säja att detta var en intressant tråd som gått mej förbi - minnen av bakandet av surdegsbröd, en veckolång strejk i Alicante med kvällspromenader över den vågmönstrade arabinspirerade mosaiken i strandallén, vindsnurror i fantasifulla utföranden på ekoutställningen på Modernamuseet i Stockholm på sjuttitalet där det även gjordes gas för matlagning av kycklingskit - till funderingar över ägandets förbannelse och den relativa friheten i att inte ha något att släpa på. Funderingar över gud och vad en sådan kan tänkas vilja med sin skapelse klarade inte denna diskussion sej ifrån och så lite nostalgisk retrospektion på slutet. -------------- Härligt då tankarna följer minnets fåror och får göra lite "frivalda" avstickare åt än det ena och än det andra hållet - oaktat att vi trots allt tal om fria val ändå inte har något sådant :- Men är det inte så att vi äger det vi äger i det nu som är, om så endast saknad - förlusten av en älskad eller någon "någon" att få dela de livets ögonblick som med en nära vid vår sida, men kanske mindre fria än de stunder som den egna tanken svingar sej i tankerymders djup, men ändå större blir då dessa ögonblick av flera själar delas?
Laddar...