En rik kvinna

Oavsett version. Du är toppen Sunny!

Det både enkla och svåra livet kan så här bli en stor läsupplevelse. Tack så väldigt mycket.

Efter regn kommer solsken. ;-

Ingloz. Jodå: jag klagar högljutt när jag har anledning.När jag faller o slår mig ylar jag tills någon frågar varför.Då säger jag att det ju inte är någon vits i att ligga kvar på golvet o lida i tysthet: Jag arbetar på vision 2.Men jag vet ingenting om hur det skulle vara om skriv NÄR fegisRolf faktiskt dör. Men att ta ut sorgen i förskott skulle ju förstöra vår tid här o nu så jag förtränger den dagen.O kanske blir det jag som går först o då kommer den aldrig.
Men vi mäniskor har en tendens att klaga på bagateller.Visst händer det att färdtjänsten sänder bilen till en annan del av stan men sitter man i Moldavien o har små kunskaper i svenska o talar med gamla o döva är det ett under de gånger det funkar.
Tricket när man ska iväg är att ta sikte på någon timma före tiden .Har bilen inte dykt upp efter 20 min ringer man "klagonumret" som lovar en bil genast.Uteblir även denna ja det händer har man ändå tid att ta en vanlig taxi. Man bör aldrig åka iväg med färdtjänst utan taxi pengar hem på sig. Men eftersom det som regel fungerar så bra så blir kostnaderna för en fattigpensionär ändå överkomliga.

Ännu har de inte lyckats rasera det gamla välfärdssamhället helt men det pågår o det går fort.Där bör vi lägga vår energi på klagomål om vi har tid o ork.Den här vintern har tiden o orken varit usel med det gäller alla här i huset o jag tror att många flera har varit nedtryckta av vintermörker,kräksjukor o svininfluensor?

Steno:du har nog rätt? Att försöka bli vuxen är någon sorts mental träning det med.

Intressant att fundera över hur "rikedommar" kan utryckas. I version 1 blir liksom bördan lite mindre att bära för den som skriver. Läsaren kan pusta ut och tänka att det i alla fall är någon som har det värre. Version 2 riskerar att bli blandning av sant och osant om man alltid ska uttrycka allt så. Om man lär sig styra sina tankar mot version 2 i så stor omfattning som man orkar, så tror jag att man mår bättre själv. Hjärnan är ändå så programmerad på att uttrycka allt som är svårt eller det som man gjort fel, så det behövs träning för motvikter. Det är få gånger vi har fått träna på att säga att världen är en utsökt plats att befinna sig på! Och att säga att den är befolkad med alldeles underbara människor - är lätt att glömma bort. Tack Sunny för en levande berättelse och du är en pärla som vanligt förstås!

Gunsan:
Tack för ett tänkvärt svar. Ja Gunsan:det är ju det faktum att världen är ett rent helvete för så många människor vi har så lätt att glömma bort i våra trivaliteter där vi väntar på en färdtjänst bil som inte kommer eller blir tokigt frustrerad av en dubbelbokning till sin psykiater.

Människor svälter o de slaktas i krig.Varje sekund dygnet runt hela året dör en kvinna i fertil ålder som ofta lämnar en flock barn efter sig i brist på legala aborter eller undermålig förlossningsvård. Jordbävningar o översvämningar lämnar mägder av barn föräldralösa o många förlorar hela sin familj.Dessutom kommer svält o epedimier i katastrofens spår.
Jag har en svaghet:eftersom jag växt upp utan familj är jag överkänslig när någon stressad person inom vården snäser av mig.Ett -Men han är ju ändå så gammal...kan få mig att gråta hela natten.Dottern förstår inte:hon blir arg o säger genast: -Och exakt vad menade du med det där? Men att gråta över en stressad inte så snäll människa när man sedan möts av så många som är raka motsatsen: det är ju lite sjukt. Och vi har det bra här uppe i Norden o stort sett hela Europa.Det innebär INTE att det inte finns grupper för vilka samhället är helt stängt o som lever hela sina liv i utatanförskap.Hemlösa,missbrukare,sexarberare är några av många grupperna
Vi måste sluta ta det vi har för givet.Allting ,inklusive själva livet,är bara ett lån.Vi mår bra om vi kan känna glädje över det i våra liv som är bra.

Problemet med att officiellt ha varit svårt sjuk är att folk tappar hakan då jag möter dem på gatan....

#14/ haha Tack, Sunny fri! Den historien har jag sparat i minnesbanken - känns som den kan komma till användning :-

Ja de är inte kloka.Jag läste om en så gammal tant som först skulle promenera flera km till en buss som gick en gång om dagen.Tyvärr hänger det på läkarens status.Mitt intyg skrevs av en fd klinikchef,numera proffesor eremitus, o det tycker kassan låter för fint för att ge sig på.Ber jag dem skriva intyget på vårdcentralen kan jag lika gärna låta bli att söka.Men Lisbet är själv 80 nu så jag får inte hänga upp mitt liv på att hon finns där o stöttar:det är lätt gjort efter 35 år som patient.