Fascism - undermänniskans val!

Med antaganden ii* före exemplet, så följer den tillfälliga appr. Det blir alltså mer än ett förlopp till resultat av detta, och formlen. Detta har jag nu förklarat tre gånger, du förstår fortfarande inte, jag ger med andra ord upp på det. För övrigt, finansiell ekonomi räknas i många fall som ett "sub-ämne" till nationalek. som t.ex. makro, mikro, handelsteori m.m. också gör.

Med "den förväntade valutakursen ut som funktion av tiden" avses alltså forwardkurserna för olika löptider. På x-axeln löptiden relativt idag, på y-axeln forwardväxelkursen; y fx; hur ser f ut, tror du? Och vad har detta av skaffa med "tillfällig" appreciering, tror du?

I den variant av formeln du invokerade används mycket riktigt formen 1r för det som finansiella ekonomer snarare skulle skriva på formen 1rt eller i vissa fall ert, dvs man har "bakat in" löptiden i r, som alltså betecknar total avkastning/ränta snarare än den årliga d:o. Syftet med detta skulle en perfidisk observatör förstås kunna tolka som en förenkling i syfte att göra det lättare för nationalekonomistudenterna, som tycker det är svårt med "upphöjt till".

Byt ut "svar 62" mot "svar 63"!

Stefan, en fråga, ställd helt utan varje spår av ironi och endast av uppriktigt intresse: Du har ju uppenbart följt vår debatt, och du är rimligen en lekman i ämnet. Så, har du någon möjlighet överhuvudtaget att bedöma våra påståenden från och med svar 61 och vad är i så fall denna din bedömning?

Jag tipsar om t.ex. Blanchard "macroeconomics" kap 18-21..läs, du kanske lär dig nåt. För övrigt: Vad gäller nek-studenters förmåga att veta vad upphöjt till betyder var ganska roligt, återigen skrattade jag lite...även om jag mest är trött. Dock kan sägas att vid t.ex. GRE-testet i kvantitativa test är nek-studenter den kategori som i genomsnitt gör näst bäst resultat av alla institutioner på våra universitet. Testet gjorde över hela europa och usa. Endast fysik-studenterna klarade sig bättre.

, så orkar jag inte fortsätta den debatten heller. Ta upp det med olivier blanchard vid MIT, clark-pristagare och tänkbar nobelkandidat. Han vill säkert lyssna på dig.

Farväl.

Seså, nu skall du inte tramsa. Din läroboksformel eller rättare sagt den icke-förenklade varianten av din läroboksformel kan ganska enkelt härledas från den formel jag i svar 159 postar en länk till. Du kan ju prova om du själv klarar det, med alla dina GRE och NEK-poäng! Något annat "fel" än att den dels är lite förenklad, dels uppenbarligen är formulerad så att den rör till dina tankar, har inte din läroboksformel.

Mikael, tag nu igen och läs problemet i en av 61, 105, 111, 116, 119 eller 142 och därefter lösningen 145. Svårare än så är det alltså inte. Jag tror att till och med vår läsare Stefan Holmqvist som jag förmodar har läst varken finansiell eller nationalekonomi förstår ungefär hur det hänger ihop. Jag börjar också tröttna på denna debatt, men jag vill ändå innan jag avslutar den försöka röna ut huruvida du faktiskt ännu inte begriper.

Mikael, du saknar uppenbarligen all förmåga att ta till dig information som inte stämmer med din föreställning om nivån på dina egna insikter. Jag tänkte ge dig rådet att för någon av dina lärare i finansiell ekonomi visa problemet i en av 61, 105, 111, 116, 119 eller 142 och därefter lösningen 145, så att läraren skulle kunna försöka förklara, men jag inser nu att jag inte skall utsätta en helt oskyldig lärare för detta, för du kommer aldrig någonsin att begripa, hur enkelt problemet än.