Jag måste väl få försvara mig?

"Kära Gerda, vad är du nu inblandad i?"
Polisen sätter sig jämte den gamla tanten på bänken, och skakar på huvudet. Med tafatta rörelser försöker han knäppa igen hennes blommiga klänning, och varsamt knyter han ena kängan som gått upp.
"Vad tar han sig till stora karlen. Ligger på backen som en yngling och gör sig till. Mannen som sitter där försökte råna mig, och jag slog honom med käppen." Hon tar ett hårt tag i träkäppen, och trycker den med en bestämd smäll i backen. "Men det hade han inget för. Mig rår ingen på."
Polisassistent Karlsson suckar djupt, och lägger sin hand över hennes handskbeklädda hand.
"Han frågade ju bara om han du ville ha hjälp över gatan."
Gerda snörper på munnen
"Säger han ja. Er kan man visst lura hur lätt som helst. Det ser väl minsta barn att han är skyldig. Titta bara."
Hon reser sig omständligt upp, och haltar iväg mot den andra bänken.
"Så ni släpper honom? Utan någon rättegång? Jo, jo...det är till att ha det bra som kriminell i dagens Sverige." Gerda viftar med handen till en taxibil som kommer åkande. "Anklaga mig för att ljuga...vet hut karl. Jag är alldeles för gammal för att orka diskutera dumheter med er."
Taxin stannar och föraren stiger tveksamt ur, tittar på polisassistenten, sedan på Gerda.
"Gerda? Men vad har du nu hittat på? Jag körde ju hem dig."
Han sträcker fram handen mot Karlsson och bugar lätt.
"Är det allvarligt?"
Polisen skakar på huvudet och säger: "Nejdå, inget jag inte kan hantera, men ni måste nog börja titta efter något lämpligt ställe till din moster. Det här är tredje gången den här veckan."
Gerdas ögon blir nästan svarta av raseri.

"Jag skulle bara passera övergångsstället när den här..." Hon pekar på den äldre gentlemannen som sitter på bänken. "Den här...nidingen plötsligt grep tag i min arm..."
"Men moster han ville bara hjäl..."
Taxichauffören som för övrigt heter Klas blir avbruten av Gerda som slår med käppen på hans arm.
"Tror du inte jag känner igen en...?
Polisassistenten tar tag i träkäppen och skjuter varligt bort tanten.
"Så, så...nu lugnar vi ned oss. Klas skjutsar hem dig, och..." han hjälper den gamle mannen att resa sig upp från soffan. "Jag och herr Shindler skall prata lite."

Förnärmad haltar Gerda fram till taxin som fortfarande är igång. Ögonbrynen är igenvuxna och bildar en enda lång sträng av grått hår. Hennes hatt sitter lite på sned, och läpparna är illande röda.
Klas nickar lätt mot polisassistent Karlsson och öppnar dörren till mostern som sakta sätter sig i bilen.
"Tro nu inte att jag glömmer det här.", säger hon och hytter med fingret mot den gamle mannen. "Nästa gång slår jag hårdare."

Av Anitha Östlund Meijer 04 jan 2012 23:31