Monarkin olönsam, odemokratisk och enar knappast Sverige

Både argumenten för och emot är intressanta att studera och framförallt att ifrågasätta. Låt oss beta av de vanligaste argumenten mot monarkin och argumenten för att bevara monarkin och rannsaka dem ett åt gången.

De argument mot monarkin som till och med de flesta rojalister instämmer i är att det är oförenligt med en demokrati att ärva sin titel. Eftersom kungens roll främst är ceremoniell och inte innefattar någon större makt, så kan de flesta ändå acceptera detta undantag i vår demokrati. Men det finns ytterligare en demokratisk aspekt som det inte talas lika ofta om, och det är att monarkin historiskt sett symboliserar ett diktator-styre och i vissa fall ren tyranni och en hårdför politik mot sin egen befolkning. De senaste kungarna har givetvis ingen direkt koppling till något sådant, och vi har ingen arvssynd i vårt land, så man kan knappast lasta dagens kungafamilj för detta. Så vissa resonerar att man bör släppa historien, men samtidigt kan man inte förneka att monarkin under största delen i vår historia har inneburit diktatur. I Sverige har vi aldrig haft någon revolution eller revolt som avsatt kungen, utan istället har kungarnas makt gradvis försvagats sedan medeltiden och framåt. Och de som läst förvaltningshistoria eller någorlunda objektiva historieböcker vet att makten försvagats mot kungarnas vilja och tack vare olika sorters utmanövreringar av vissa närstående och senare av politiska krafter. Att hylla monarkin kan därför ses som en skymf mot våra förfäder som i flera hundra år jobbat för att gradvis kämpa mot diktaturen och för att införa demokrati. Under monarkins storhetsdagar led många av kungarnas hårda beskattning och många är de som dött under de omänskliga förhållanden som dåtidens krig var. Till vardags tror jag ingen reflekterar över detta och ser kopplingen som absurd, men monarkin symboliserar olika saker, beroende på vem du frågar. Det är något som är svårt att sopa under mattan.

Det andra motargument mot monarkin är att den kostar mycket. Den frågan har vänts ut och in, utan att man någonsin kommit fram till något definitivt svar. Anledningen är att vissa hävdar att de pengar vi lägger på monarkin får vi igen tack vare att kungen är ett bra varumärke för Sverige. Det är något som är oerhört svårt om inte omöjligt att mäta. Men man kan resonera kring sannolikheten om det stämmer eller ej. Först och främst har vi flera olika varumärken i Sverige som representerar Sverige utomlands, till exempel Robyn, Abba, IKEA, HM, Alexander Skarsgård, Peter Stormare, Britt Ekland, och inte minst våra svenska värderingar. I ett internetforum jag snubblade över hade någon ställt frågan om vad besökarna visste om Sverige, och i de 15-20 svar som fanns hade alla gett ganska utförliga svar och räknat upp det jag nyss nämnt, men ingen av dem hade nämnt kungen eller kungahuset. Självklart är det inte på något sätt representativt för något, men det finns en risk att vi har en övertro på hur väl folk känner till och faktiskt bryr sig om vårt kungahus. Våra grannländer känner säkert till vårt kungahus, eller vet åtminstone att vi har ett, men kommer du lite längre utanför våra gränser så är min egen erfarenhet att ytterst få ens känner till att vi har ett kungahus. Och gör de det så bryr de sig inte om det. Vi får inte heller glömma bort att vi lever i en värld där många förknippar monarkin med just diktatur och något mossigt och förlegat, så kanske gör vårt kungahus mer skada än nytta för vårt lands marknadsföring, det vet vi inget om egentligen.

När det gäller monarkins kostnad brukar ett annat argument för att bevara monarkin vara att det kostar mycket mer med en president och republik. Ett ganska märkligt argument när man tänker efter lite. Vi lever trots allt i en demokrati och antalet statsskick är inte endast två stycken, republik eller monarki. Teoretiskt sett finns det hur många olika statsskick som helst. Om det fanns en demokratisk majoritet för det, så skulle vi kunna ha en häst som kejsare och fem angorakatter på regeringskansliet som verkställde hästens beslut. Som väl är så är det inte särskilt många som vill det, men det finns alltså ingenting som säger att enda alternativet till monarki är ett statsskick med president som högste höns. Det finns oändligt många andra tänkbara lösningar, och jag tror inte ens de som är mot monarkin tycker att just republik är bästa alternativet. Eftersom statschefens roll är ceremoniell i första hand så är frågan om vi ens behöver titeln statschef i vårt land. Teoretiskt sett skulle vi kunna avskaffa monarkin, statschefs-titeln och dennes uppdrag. Det vore inte konstigare än att lägga ner en myndighet. Om statschefs-titeln absolut måste finnas så kan statsministern få den, eller vice statsministern, talmannen eller någon helt annan person. Och om vi till varje pris måste ha någon ceremoniell person som festar med affärsmän och andra höjdare i olika länder, och som ska klippa band på nyinvigda museer och liknande så kan vi utan problem tillsätta en sådan tjänst. Kungen och Viktoria skulle kunna få söka tjänsten och säkert ha goda möjligheter att få den.

Läser man mellan raderna och frågar folk i sin omgivning kommer det dock fram några argument för monarkin som det kanske inte finns några riktigt bra motargument till. En sak som brukar framhållas är att kungen och kungahuset är någon slags enande och bestående kraft. Statsministrar kommer och går, men kungahuset består. Det verkar handla om någon slags längtan eller behov av en landsfader eller auktoritet. Kanske bottnar det i nåt slags behov av trygghet, och rädsla för förändringar. Argumentet mot detta skulle i så fall vara att det är mer ett känslomässigt argument än ett sakligt. Man kan också ifrågasätta om kungahuset är särskilt enande när det finns så skilda åsikter om det i vårt land. Ett annat sådant liknande argument är att många verkar beundra kungahusets glamour och livsstil, något som man ser upp till och beundrar. Kanske representerar det en del människors drömmar eller mål av hur bra ställt man kan ha det som människa. Samtidigt kan man med all rätta fråga sig hur lyckliga de verkligen är i all sin lyx, och om det är så eftersträvansvärt när det kommer till kritan.

Om man ska summera detta är det svårt att se några väldigt starka skäl till att bevara monarkin. Den är varken något som är enande, något som vårt land måste ha, inte heller är den demokratisk eller något som går att bevisa är lönsamt.

De som har väldigt svårt att släppa kungahuset kan påminna sig om att de kommer finnas kvar och det kommer att fortsätta skrivas om dem. Och de som vill att kungen ska ha väldigt mycket pengar att röra sig med och åka runt världen på olika festligheter kan finansiera kungahuset via någon licensavgift liknande TV-licensen. Kanske är debatten rentav missuppfattad av många. Det är ju ingen som vill ta ifrån kungen hans kungatitel, bara statschefs-titeln och lönen för detta odemokratiska ämbete.

Av Tobias Jeppsson 08 jun 2011 10:26