Jag satt och kollade på Youtube, på en massa gamla barnprogram från när jag var liten. "Björnes magasin", "Trasdockorna" och "Disney Time", för att nämna några av dem. Alla de programmen hade ett syfte, eller två syften till och med – att barnen skulle ha nåt att se på, men också att de skulle lära sig nåt. Någon hade kommenterat: "Jag tycker synd om barnen idag, de lär sig inget via barnprogrammen längre". Typ så lät kommentaren och jag är benägen att hålla med!
Barnprogram idag känns väldigt fåniga och overkliga, mycket handlar om superkrafter och onaturliga väsen och en värld som inte kommer att hjälpa barnen vidare mycket senare i livet. Barnen lär sig att det goda ska bekämpa det onda, men hur? Det enda de ser är ju att de krigar mot varandra med svärd och trollkrafter som inte existerar på riktigt. Den enda skillnaden mellan barn- och vuxenprogram är att barnprogram råkar vara tecknade. Annars handlar det om samma sak – ju mer krafter och makt man har, desto högre status får man och att äga ger rätten att trycka ner och vara dum!
Barnprogrammen som fanns förr kändes mer realistiska. Förr kunde man se Björne och Robert Gustafsson tävla i kuddkrig och i att hålla andan. Björne småandas, vilket är fusk. Det påpekar Robert, och vips så har man lärt sig att man tävlar på lika villkor och att det varken är schysst eller för den delen roligt att fuska.
OBS! Texten fortsätter under klippet
Det känns som att barn kunde vara barn en längre tid förr. Numera växer barn upp snabbare och kastas in i vuxenlivet alldeles för tidigt. Det är inte bara barnprogrammens fel att det blivit sämre, utan det beror också på de media och ideal som allt mer styr och tar över våra liv.
Av Peter Tjäder 23 nov 2010 11:41 |
Författare:
Peter Tjäder
Publicerad: 23 nov 2010 11:41
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå