Ett sista farväl

"Sover ungarna?" Daniel tittade upp när jag gled ned i soffan och drog över mig filten som mamma gett mig i trettioårspresent. "Ja äntligen. Emma hade ingen större lust att sova ikväll. Jag fick läsa Fru Blåvinges färd till helvetet sju gånger innan hon gav upp. Är det något bra på tv ikväll?" Fot mot fot fortsatte vi titta på dumburken utan att ens tänka på siffran sex. Halvsovande såg jag att det pågick sex i alla dess former på rutan och undrade för mig själv varför allt i livet gick ut på sex. Ledsnar du på att ha sex med din man? Byt ut honom. Men egentligen var det väl ingen större skillnad att ha sex med man nummer ett eller man nummer tre. Jag hade diskuterat ämnet några gånger på kontoret och fått vår yngste budkille att rodna upp till öronen.

Nu låg vi här fot mot fot miltals från varandra i tanken och med chipspåsen som närmsta granne. Cocacolan stod på bordet och ljudet från den när korken öppnades fick det att vattnas i munnen på oss. Jag mindes klart och tydligt hur galna jag och David varit det första året… ja innan Malin och Emma kommit in i vårt liv och prytt det med spyor, vaknätter och gurglande härliga skratt som fick hjärtat att smälta. David överraskade mig med nattfärder och picknickar på platser där vi egentligen inte fick vistas på. Mitt liv bestod av en uppåtgående spiral av lycka och härliga orgasmer. Jag lyfte på huvudet och studerade Daniels ostyriga kalufs. Han halvsov och jag såg en hängande slimeliknande sträng av saliv i ena mungipan. Ena handen kramade tv-kontrollen. Den vita skjortan var halvöppen och blottade hans håriga bröst som många gånger eggat mig. Det enda som fanns i huvudet de gångerna var att få slita upp skjortan så att knapparna rök. Nu låg han där som en stor annons om leda. Uttråkad, uttröttad av livet och fullständigt ointresserad av mig.

För att få liv i honom lät jag min hand långsamt glida uppför hans ben och slöt den runt hans ena pungkula. Han spratt till och lade sin hand på min arm medan han förvånat tittade på mig. Leendet nådde inte riktigt upp i hans ögon ännu, men något blixtrade till i de tidigare så döda ögonen. Jag mindes hur vi trånat efter varandra dagtid och emellanåt träffades på lunchen för att njuta av varandra i någon park. Jag drack av honom och skulle ha krupit in i hans kropp om jag kunnat. Han var mitt liv, min andning…

Daniel väntade spänt på vad jag skulle hitta på och jag kunde ana en snabbare andning trots att vi låg så långt från varandra. Från glipan till barnens rum kunde jag höra plingandet från Emmas mobil och jag log. Tänk att vi lyckats få något så vackert som våra två barn. Att den där första telefonsignalen mynnat ut i flera års älskog. Daniel stönade högt när jag greppade hans lem som styvnat av min behandling och han protesterade inte när jag med tänderna drog av de lappade jeansen som konstigt nog köpts så. Världen var allt bra konstig tänkte jag och en kort flasch av min älskade pappa for förbi i hjärnan. Han hade hatat de där jeansen jag bar på 80-talet och tjatade om och om igen på mamma att hon skulle köpa nya. Ha, ha… Vilka diskussioner de hade om nätterna. Men jag hörde ofta deras stönanden och antog att de var lyckliga.

Daniel var den som tog min oskuld och jag hade aldrig varit otrogen mot honom. I alla fall inte än. Vårt sexliv hade dalat betänkligt och många obesvarade frågor samlades i mitt huvud. När jag nu fick chansen att älska med honom kändes det underligt främmande. Hans kropp som passerat många gånger under mina fingertoppar bar tecken som tydde på någon annan kvinnas beröring. Den långa revan på ryggen som mina smekande händer snart hittade gav mig aningar som inte alls var sköna. Korta minnessekvenser av främmande kvinnoparfymer och röda läppstiftsmärken på skjortkragar for in som projektiler i min hjärna. Var det verkligen så? Kunde en annan kvinna ge honom mer än jag?

Svartsjukans demoner red mig när jag äntrade hans mandom och gav honom en ordentlig genomgång hur en kvinna kan vara. Jag föll naturligtvis på eget grepp och befann mig några minuter senare på en annan planet, omgiven av vilt glittrande stjärnor. Någonstans lång ifrån hörde jag Daniel skrika av extas och jag log ondskefullt mitt i all eufori. När jag drog mig från honom och reste mig från soffan tittade jag en lång stund på hans kropp och kände en våg av saknad. "Jag kommer att sakna dig."

Orden fick honom att se frågande ut och han famlade i luften efter min hand. "Vad menar du?" Daniel log prövande och klädde på sig de gamla vanliga halvtrasiga kalsongerna och träningsbyxorna som var minst två nummer för stora. "Jag lämnar dig." Munnen formade meningen utan att jag hade en chans att stå emot. "Du älskar inte mig, och jag förtjänar att bli älskad. Flickorna kommer att bli ledsna, men förstå när de blir äldre. Det enda som är tråkigt är att du inte kunde vara ärlig." För en sekund tänkte jag vända tillbaka och ge honom en adjöpuss, men insåg att det bara skulle verka löjligt och lät mina steg leda mig till hallen där en väska stod packad, en väska som länge stått i garderobens inre och väntat på att tas fram.

Av Anitha Östlund Meijer 01 nov 2010 11:46