Sverige varken öppet eller förlåtande

Tänkte först skriva en kommentar till Billy Butts artikel om Annika Österberg som sommarpratare men det blir istället en hel artikel om yttrandefrihet och annat som borde vara självklart här i Sverige.

Billy Butt skriver i sin artikel om sommarprataren Annika Österberg att han var med i Baren på 2000-talet och att man tyckte det var fel att en dömd person skulle få medverka där. Baren och liknande TV-program tillhör inte mina största intressen så jag kan inte uttala mig om det. Jag tycker att i såpor borde man inte ha synpunkter över huvud taget eftersom det är just det – en såpa – och inget annat. Inget illa menat mot dig, Billy.

Till ett sommarradioprogram däremot, som riktar sig till en annan publik och som ska vara representativt för Sverige, tycker jag urvalet skall vara ett annat, men det är som sagt min personliga åsikt. Varför vågar man då inte ge en korrekt bild av Sverige? Istället väljer man den falska bilden av Sverige som SR hjälper till att sprida. Att det är Annika Östberg som är sommarpratare har jag egentligen inget emot, det är hur Sveriges Radio styr det hela och det blir en lite lagom bra bild av Sverige så att det verkar utåt sett som att vi värnar till och med om personer som är tidigare dömda och ger dem en ny chans. Detta är en falsk bild av Sverige.

Billy Butt, som tio gånger försökt få resning för att han är oskyldig, borde veta detta om någon. Jag tror mig kunna påstå att Billy faktiskt är oskyldig eftersom jag ett antal år engagerat mig i frågor om oskyldigt dömda personer och annat som har med vår rättssäkerhet att göra. Då ska man också veta att jag som påstår detta är något av extremfeminist som inte har något till övers för män som våldtar.

Varför vill media inte visa upp den korrekta bilden av Sverige? Om man är dömd, eller om man bara har annorlunda åsikter finns varken rättvisa eller yttrandefrihet. Att Annika får medieutrymme är för att hennes fall redan är omskrivet i media.

Yttrandefriheten, håhå jaja... Ta Radio Gagnef som blev hotade till tystnad när de lät Anders Zillén få sändningstid för Frihetspartiet. Vad är perfekta och felfria Sverige rädda för egentligen? Varför pratar man inte mer om sånt här, för det är såhär Sverige ser ut idag. Varför vill man inte ta tag i att svenska staten bestjäl personer på de pengar som är avsatta för arbetsskador på hela 2,9 miljarder. Vi tiger och gör inte ett förbaskat dugg utan slår oss för bröstet och talar om hur förträffliga vi Svenskar är samtidigt som vi klagar på andra länder och deras övergrepp och brott mot yttrandefriheten.

Att polisen systematiskt våldför sig på försvarslösa kvinnor är heller inget vi gör något åt trots allt finns det väldigt många inom polisen som slår sina sambos respektive fruar och barn. Ingen gör heller någonting åt att polisen med berått mod skjuter ihjäl oskyldiga men obekväma personer.

Men hur många oskyldiga sitter det egentligen i våra fängelser? Vi har som sagt Billy Butt som inte får upprättelse, vi har Joy Rahman som fått upprättelse och ett stort skadestånd som vissa personer missunnar honom. Men är något skadestånd för stort egentligen? Stulna år kan man aldrig få tillbaka. Vi har Bertil Ströberg som först efter 28 får resning. Hur många får inte ens resning?

Sverige har fällts tretton gånger i EG-domstolen för att vi sätter oskyldiga personer i fängelse. Dessa tretton fall gäller endast flyktingbarn som satts i häkte i väntan på utvisning. I dessa tretton fall ingår varken Billy Butt, Joy Rahman eller Bertil Ströberg. Sverige ligger idag i riskzonen att inte få lov att kallas för rättsstal längre. Är det så konstigt att vi är så livrädda att vi inte vågar tillsätta en sanningskommission som granskar alla fall? Det handlar om justitiemord och inget annat.

Till sist Billy – hör gärna av dig till mig, för jag skulle vilja diskutera frågor kring att vara oskyldigt dömd och lite annat som du kan bättre än jag.

Av Nettan Tjernkvist 21 jun 2010 08:19