Konst måste få ligga på gränsen

Konstfack har fått svidande kritik den senaste tiden för sina elevers examensarbete. En elev har fejkat sin psykiska sjukdom och skrivits in på S:t Görans sjukhus och en annan elev har filmat när han klottrar i en tunnelbanevagn. Både SL och S:t Görans sjukhus har polisanmält konstfack för elevernas härjningar. Eleverna har gjort fel, men det är en fara för konstfacks framtid om dom blir för ängsliga när framtidens konstnärer skall utbildas.

För att skapa relevant konst måste konststudenterna ligga på gränsen. Testa samhällets normer och våga ifrågasätta våra värderingar. Av 150 studenter klarade de flesta att hålla sig på rätt sida av gränsen, men två elever klev över den och gjorde plump och omoralisk konst. Vilken annan skola eller institution som helst, hade jag utan tvekan gjort ansvariga för att ha lett sina elever i fel riktning, men inte en konstutbildning. Den har ett helt annat uppdrag än att fostra lydiga samhällsmedborgare.

Konstnärer lyder under samma lagar som alla andra och skall få samma straff som vi andra om de bryter emot lagen. Men konstfack skall inte göras ansvariga. Då får vi en värdelös konstutbildning som är ängslig och inte vågar lära sina studenter att utmana och provocera oss medborgare. Det blir ett tråkigare konstklimat helt enkelt. Redan nu är rektorn Ivar Björkman uppbunden av att skriva en massa etiska riktlinjer och framtida elever kommer säkert att ha handledare som hänger över axeln på dem, oroliga för snedsteg. Det är förödande för kreativiteten.

Har det varit en lyckad fest brukar en eller två ha druckit för mycket. En märklig jämförelse, men samtidigt relevant. Har etthundrafemtio elever kämpat för att ifrågasätta våra normer och balanserat på gränsen, borde någon eller några ha passerat den, annars har inte resten av studenterna varit tillräckligt frigjorda ifrån samhällets normer.

Vad som är bra konst är väldigt subjektivt. Bra skildringar av vår samtid kan vara fantastisk konst, men vi behöver även konst som utmanar betraktaren och får oss att tänka utanför våra vanliga tankegångar. En film med en man som klottrar är ingen genial konst, men det är ett försök till att utmana betraktaren. Det finns ett straff för klotter som konstnären måste vara beredd att ta, utan att blanda in Sveriges största konstutbildning. Annars får vi ängsligare konstnärer i framtiden.

Av Hampus Engqvist 21 feb 2009 13:56