Thailands egen kafkaprocess

Australiensaren Harry Nicolaides levde ett ganska vanligt liv. Han livnärde sig på att arbeta som skollärare. Vid sidan av sitt arbete ägnade han sig även åt att skriva artiklar för australiska tidningar. År 2008 bestämde Harry sig för att "följa sitt hjärta" och flytta till Thailand där han hade en flickvän. Hon hade en bra anställning vid ett thailändskt universitet och ville inte flytta till Australien. Följaktligen det Harry som flyttade.

Då Harry skulle resa hem till Australien i augusti samma år blev han stoppad i säkerhetskontrollen på flygplatsen och förd till häktet Bangkok Remand Centre. En arresteringsorder hade utan Harrys vetskap utlysts av de thailändska myndigheterna. Han behandlades mycket bryskt och nekades att bli fri mot borgen. Varför blev Harry behandlad på detta sätt? Thailändarna som brukar vara så vänliga, tänker kanske du? Var han kanske en terroristmisstänkt från någon efterlysningslista utfärdad av den amerikanska säkerhetstjänsten?

Nej, inte alls. Orsaken var något helt annat. Något som kunde ha varit påhittat av Franz Kafka själv. År 2005 skrev Harry en roman, "Verisimitude", som såldes i sju exemplar. En paragraf i boken beskrev en fiktiv kronprins romantiska utsvävningar och kärleksäventyr. Detta tolkade thailändska myndigheter som förtäckt kritik av Thailands dyrkade kung Bhumibol Adulyadej. Thailand har nämligen en lag som kallas lèsé-majesté. Lagen förbjuder kritik eller hån mot kungafamiljen samt "ickeortodoxa" texter om den buddistiska religionen. Personer som befinns ha brutit mot denna lag riskerar 15 år i fängelse.

Häromdagen dömdes Harry Nicolaides, efter femton månader i häkte, av en domstol till tre år i fängelse i enlighet med artikel 112 för att ha förolämpat kung Bhumibol. Domaren menade att straffet var lågt och att Harry skulle vara nöjd med den milda domen. Harry grät när han med händer och fötter i kedjor, iklädd en orange fängelseoverall med nummer på ryggen vandrade in i det fruktade fängelset. Han hade magrat avsevärt i häktet. En hård värld av våld och övergrepp väntar honom nu bakom gallret. Den som har sett filmen Bangkok Hilton vet vad jag talar om. Harry Nicolaides kommer att tillbringa sina närmsta tre år tillsammans med knarklangare, pedofiler, gangsters, mördare och våldtäktsmän. Hans eget brott bestod i att skriva en roman.

Harry Nicolaides bekanta säger att han inte är en bråkstake. Han beskrivs som en artig, pålitlig, lågmäld och familjekär person. Men hans kärlek till skrivandet har fört honom in i en ond härva av djävulsbyråkrati och legala övergrepp. Det är med en klump i magen som man inser att det var Harrys ohöljda förtjusning till Thailand och det thailändska folket som förde honom till det Helvete han nu befinner sig i. Han har blivit en bricka i ett spel mellan Thailands politiska grupper.

Den dom som drabbade Harry kan nämligen förstås som en signal från det kungatrogna "orangea" blocket till sina motståndare, att de kan dömas och fängslas godtyckligt för påhittade brott. Det var samma orangea mobb som blockerade hela landet förra året, allvarligt skadade den thailändska ekonomin och gjorde livet surt för tusentals turister som inte kunde resa hem. Ledarna för det orangea blocket dömdes inte för sin samhällsfarliga aktivism utan har snarare belönats med höga poster i den thailändska statsapparaten. Detta är förödande för Thailands internationella anseende.

Tycker du om att skriva? Har du någon gång gett ut en bok där en kung nämns? Har du omnämnt buddismen eller monarkin i någon artikel? Det har jag i och med denna artikel gjort. Jag vill inte tillbringa femton år med misshandel och övergrepp i ett thailändskt fängelse bara för att jag utövar min universella rätt att uttrycka mig fritt. Fundera två gånger innan du bokar den där charterresan till Thailand i vinter. Medan du ligger där och solar på stranden sitter nämligen Harry Nicolaides och ruttnar i ett fängelse i närheten. Om du har otur slutar kanske din egen semester på samma sätt?

Nej, thailändarna får gärna vörda sin kung hur mycket de vill. Det lägger jag mig inte i. Jag tänker för min del spendera mina pengar i ett land där folk kan uttrycka sina åsikter utan att riskera allvarliga konsekvenser.

Av Martin Ekdahl 21 jan 2009 11:40