Jag är nöjd, här och nu

När man är ung, speciellt i tidiga tonåren, har andra människors åsikter en stor betydelse. Om jag hade en tröja som jag tyckte var snygg, men någon skulle tvunget fälla en negativ kommentar om den kunde det hända att jag hädanefter inte använde tröjan mer än hemma.
När jag klippte håret kortare, så det blev halvlångt, fick jag höra att det jag hade innan var snyggare. Då önskade jag att mitt hår skulle växa jättefort.

Idag försöker jag att inte bry mig längre. Om jag har något och får höra att det är fint blir jag glad. Om någon däremot skulle säga något negativt, och då inte i generöst syfte, utan bara för att denna måste så skulle jag inte ta åt mig. Tycker jag något är snyggt bär jag det, tycker jag någonting är roligt är jag intresserad av det, sen får andra tycka vad de vill.

Men, något säger mig att det inte är bara i yngre dagar som människor bryr sig om vad andra tycker. Ständigt hör jag folk som klagar på att andra har det bättre.
En person har en välmående familj, bor i villa, ett bra jobb, en god ekonomi och åker på en resa varje sommar. Tydligen är det inte tillräckligt för att kunna glädjas eftersom det finns tre andra i ens närhet som kan ta ut mer ledighet och ibland åker på två resor per år.
I stället för att vara nöjd med vad man själv har går tankarna på varför andra har det bättre. Frågan är bara, har andra det bättre?

Det materiella borde inte spela någon roll, kan jag tycka. Men jag, som de flesta andra, är glad om jag har mycket saker. Om jag har en tv, en dvd och 2000 kr i plånboken är jag gladare än om jag bara hade en tv. Tyvärr spelar saker en roll, även om det bara är för stunden. Men för mig är det viktigare om jag är frisk, om min familj är frisk, att jag och min omgivning trivs med tillvaron än att jag har lika många semesterdagar som min vän eller en dvd jag kanske aldrig använder.

Någonstans känns det ändå om andra kan roa sig eller dra i väg på en resa medan man själv är fast i sitt vardagliga mönster.
Men om alla slutar att bry sig så mycket om vad andra tycker och om vad andra har, och i stället lägger tid på vad man själv har och gör det bästa av situationen skulle man må mycket bättre. Det är upp till individen själv om man vill vara nöjd med sitt liv eller om man vill klaga på att alla andra har det bättre. Jag röstar på det första alternativet.

Jag vaknade inte upp en morgon och bara stängde ute alla åsikter från olika håll. Det är något som jag har fått öva mig till, något som har växt fram i mitt liv tack vare mig själv. När jag väl lärde mig att sluta bry mig mådde jag mycket bättre. Jag bestämmer över mitt liv. Jag bär det jag tycker är snyggt även om en person i min närhet skulle säga att det inte är hennes smak. Jag är tacksam för att jag har de möjligheter jag har i livet och för den omgivning jag befinner mig, och fokuserar inte på att någon annan har det bättre än jag på en punkt.

Jag vill inte hamna i en situation där jag förlorar något eller någon och ångrar att jag inte tog vara på livet mer. Jag vill kunna leva i nuet, vara tacksam och nöjd för det jag har. Inte känna, i framtiden, att jag glömde vara nöjd för att jag fokuserade på bagateller. Därför väljer jag att vara nöjd nu, att vara glad för att jag har en underbar familj att tillbringa tid med, att jag har fina vänner, och att jag har goda möjligheter i livet. Det borde du också göra.

Av Sofia Larsson 16 nov 2008 16:39