Återupprätta toffelhjälten!

I media har toffelhjälten förhånats, förlöjligats och förtalats. De är illa. För vad kan vara mer hedervärt och heroiskt än att bejaka och betjäna sin livsledsagarinna och husets härskarinna. Det som i grunden kännetecknar en sann toffelhjälte är självklart toffeln. Toffeln bör vara av modell klassisk slipper gärna scotskrutig i någon beige eller turkos färgvariant. En traditionell slipper befrämjar en hasande, något kuvad gång vilket förstärker toffelhjältens toffliga image. Yngre toffelhjältar kan ibland begagna sig av tofflor av Birkenstock odell, vilket till varje pris bör undvikas, eftersom även så kallade gymmare kan bära Birkenstocktofflor, varför de ger innehavaren en sportig approach som inte passar en toffelhjälte.

Ett annat oumbärligt attribut är förklädet. Det är gärna i vitt med rysch på axlar och eventuellt annorstädes. Kan även ha "Husets herre" i tryck mitt fram. En toffelhjälte saknar diskmaskin eftersom det skulle undanhålla toffelhjälten hans käraste syssla, nämligen att diska. Iförd sina tofflor, ryschigt förkläde hittar vi därför toffelhjälten framför diskbaljan, där han kommunicerar med sin hustru med uttryck som "Ja älskling", "Nej älskling", "Jag skall genast gå ut med soporna älskling".
Ett annat attribut som en toffelhjälte ofta skaffar sig är en hund, gärna en liten vit hund. En del toffelhjältar skaffar sig hund i förhoppning att därigenom slippa vara längst ned i rang, men som den sanne mes en toffelhjälte är, fattar hunden genast att den är högre i rang. Däremot är hunden en god anledning till att lilla kvällspromenaden gärna passerar lämpligt utskänkningsställe.

Tack vara toffelhjältens sanna natur att i varje situation vara undfallen så uppstår det sällan konflikter i hem där det finns en toffelhjälte. Dessutom har toffelhjälten stor förståelse för om hustrun understundom tröttnar på hans undfallenhet och vill ha ett äventyr med någon person med rivigare läggning. Detta sammantaget innebär att ett äktenskap där en toffelhjälte ingår sällan spricker, vilket som alla vet är samhället till gagn.

Under toffelhjältens glansperiod, 1950 talet, då toffelhjältarnas toffelhjälte Douglas Håge aka "Lilla Fridolf" var en hyllad folkhjälte, var det i största allmänhet bättre ordning på allt. Familjerna höll ihop tack vare den stora utbredningen av just toffelhjältar, barnen lärde sig räkna i skolan och Volvo Amazon såg dagens ljus. Men med tiden har toffelhjälten fallit i glömska samtidigt som det bara blivit sämre och sämre med allt. Nu har vi i stället Hip hop, bequerel och folköl, det ena stolleprovet efter det andra. Nu är det hög tid att åter se till att våra hem fylls av toffelhjältar. Därför bör man i skolorna obligatorisk varje fredag visa Lilla Fridolf filmer, samt tillse att töserna i skolan lär sig hantera brödkaveln. Lämplig litteratur därvidlag är salig hushållslärarinnans Asta Kask´s klassiska "Så tar den bäst, 100 sätt att svinga en brödkavel"

Av Leif-Arne Undvall 03 feb 2008 12:03