sourze.se

Film: "Hot Fuzz" - parodi på snutfilmer

"Men den funkar i alla fall så pass bra, att när jag lämnar salongen och möts av ett gäng stenhårda actionhjältar på rad i reklam för en kommande rulle, då ser jag bara hur ytterst komiska de ser ut."

Betyg: G
Titel: Hot Fuzz
Genre: Actionkomedi
Regi: Edgar Wright
Medverkande: Simon Pegg, Nick Frost, Jim Broadbent, Timothy Dalton, Paddy Considine, Rafe Spall, Billie Whitelaw m fl
Speltid: 2 tim
Premiär: 13 april

Tänk dig den iskalla San Franciscosnuten Harry "Dirty Harry" Callahan i den brittiska småstadsidyllen där Morden i Midsommer utspelar sig, så har du parodiploten till actionkomedin Hot Fuzz klar för dig. Bakom filmen står samma gäng som gjorde kultskräckisen Shaun of the Dead. Den här gången tar man actionkaraktärens speciella drag av cool skjutglad snubbe och drar det genom ett komiskt register.

Det är Nicholas Angel - spelad av en rätt torr Simon Pegg - som blivit lite för nitisk snut för sitt eget bästa. Visserligen är han Londons bästa polis och fångar bovar som ingen annan, men för att inte få resten av manskapet att framstå som en bunch of slackers förvisas han till Sandford, en Midsommerliknande håla på landsbygden, som i sin perfektion påminner om Stepford i filmen om de klonade Stepfordfruarna. Allt är med andra ord, idel idyll och på polisstationen ägnar man sig mest åt att käka tårta och jaga vilsesprungna svanar. Här landar Angel, som med sin överhettade polishjärna börjar med att bura in de flesta som sitter på den lokala puben, för fylleri. Men sen tar tårtkalaset över och lägger sig som ett lager grädde över Angels polisiära intentioner, tills en rad mystiska mord inträffar. Trots att resten av poliskollegorna skyller på olyckliga omständigheter och fortsätter att käka tårta, går Angel igång och börjar lägga ihop omständigheterna till en bild där Sandford är allt annat än ett trivselparadis.

Hot Fuzz har i sin dramaturgiska uppbyggnad en alldeles för lång och seg startsträcka. Visst kan man le åt blinkningarna till genrens stereotypa gestaltningar och hur man vill återge dem i en skrattspegel. Men egentligen är det inte förrän när Sandfords hemlighet har avslöjats som det roliga börjar och då är filmen snart slut. När Angel, som en levande vapenarsenal, rider in på en häst i den idylliska staden, då är timingen perfekt och Clintans gamla spagettivästerntyper smälts samman i en parodisk figur som bestämt sig för att rensa stan från allt som stavas brottslighet. Hans fetlagde poliskompis Danny Butterman - gemytligt gestaltad av Nick Frost - får plötsligt spela en träffsäker gunfighter och fälla några oneliners som sina idoler på film. Då blir det för några minuter riktigt rolig pang-pang av den här filmen och man förstår hur mycket bättre det skulle kunnat bli om man blinkat lite oftare och lite tidigare med alla gamla actionhjältar som vi sett på film genom åren.

Men den funkar i alla fall så pass bra, att när jag lämnar salongen och möts av ett gäng stenhårda actionhjältar på rad i reklam för en kommande rulle, då ser jag bara hur ytterst komiska de ser ut.


Om författaren

Författare:
Monika Wehlin

Om artikeln

Publicerad: 11 apr 2007 00:21

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: