Borta bra men Nya Zeeland bäst

Har inte råd att resa, men ingen i min släkt flyger, så nu tar jag kontokortet och köper en resa. Har tio dagars betald semester och inga pengar, ringer vänner och familj och säjer att nu kommer jag. Jag har inte pratat svenska face to face med nån svensk på många år och nu ska jag till Sverige. Kommer dom tycka att jag är Dolphig? Nää, knappast jag mailar ju på svenska varje vecka och jag pratar i telefon på svenska varje månad och läser nyheterna på webben varje dag.

Första nyheten får jag i Amsterdam. Jag har en timme till nästa flight och går långsamt genom flygplatsen och kollar i affärer, har ingen brådska då vi redan är incheckade. På väg till gaten måste man stå i kö och visa passet! Men för tusan vi har landat i Europa! Jag hade inte en aning om att jag måste visa passet redan där. Det är långa köer och vi måste vara vid gaten NU!

Jag går till en kort kö där det är handikappannpassat och frågar vad man gör om det är kort tid till min flights avgång. En sur liten tant talar om för mej att det finns en skylt ovanför hennes disk där man kan ställa sej i kö om man finns med på denna skylts lista och att man måste stå i kö tills ens flight kommer på listan! Hon verkar mer än ok sur. "Tror hon att jag försöker mygla mej fram?"

När vi kommer till Arlanda så tror jag ju att passkontrollen är avklarad och blir överaskad av att det står passpolis i utgången redan vid planet! Jag gräver fram våra pass helt oförberedd och det finns inte ens nån disk utan det är bara mitt i passagerargången! Husses pass som inte är svenskt kommer överst och man vill se hans flygbiljetter, sen ber dom mej visa mina flygbiljetter och jag gräver fram dom också. Sen kommer jag på: "Varför ville dom se mina biljetter? Jag är ju svensk!" Never mind, jag är här nu! På svensk mark för första gången på långtid.

Vad mycket som är förändrat! Åker söder ut över Essingeleden, nya avfarter, nya vägavsnitt och nya byggnader. Vägarna är trasiga och lappade och stora hål här och där! Såg det verkligen ut så här sist jag var i Sverige?
Jag har läst om vägtullarna och trodde vägarna var i bättre skick! Kommer till min fasta punkt där jag ska bo. Slår på TVn, wow , dom pratar svenska i dumburken! Helt fascinerande att lyssna på svenska!

Fasiken vad jag saknar Bingolotto och Allsång på Skansen och svenska nyheter som är jädrans bra! Nu ut på stan. Stan ser ut som vanligt förutom lite trafikavstängningar och nya vägar som jag inte vet om. Ska åka till Ikea och en skylt upplyser om att vägen dit är numera avstängd i Smista Allé.
Jag vet inte ens vad Smista allé är och kör vägen rakt fram och hittar en avstängning där bara bussar kommer fram.

OK hur tar jag mej till Ikea? Kör tillbaka till Segeltorp och hittar några nya rondeller och en skylt mot Kungens Kurva, yes thats me! Ny väg som inte fanns när jag var här sist.

Tar en sväng på Ikea och upptäcker att det inte alls är samma snygga Ikea som det var för ett par år sen. Nån säjer att Barkarby är det Ikea som är bäst nuförtiden och att man inte ens ska försöka ta sej till Ikea i Kungens Kurva. Vi handlar lite småsaker och i utgångskassan, eftersom vi handlar taxfree, så får vi några minuter med en kille som skriver ut taxfree kvitton till oss. Jag frågar om man kan få en Ikea katalog att ta med sej, får ett surt svar om att man får katalogen i brevlådan och att dom absolut inte har några kataloger att dela ut! Jag talar om att vi bor i ett land där Ikea inte finns och frågar om jag kan få ta ett av deras låne ex. Nää, dom får vi inte ta! Hela tiden när han skriver ut tax free kvittot till oss så pratar han i sin bärbara telefon. Men hallå - så otrevligt!

Vidare mot Farsta centrum. Behöver gå på toa. Skyndar dit och ser att det numera är betaltoaletter med en svänggrind för att ens komma in. Fem kronor, det är kö för att ta sej genom svänggrinden, så jag läser instruktionen och växlar.
En kort kvinna tränger sej nu före oss i kön! Hon bara går runt oss! Jag säjer "Hallå där, ställ dej i kön! Kvinnan trodde jag var utlänning bara för att jag inte pratade svenska med min man och hon säjer att hon ska gå före och att hon minsann får gå före! Hon säjer nånting om utlänningar! Jag - utlänning!? Va fasiken, nu exploderar jag på högljudd stockholmska! Kvinnan är från ett land över vatten och söder om sverige och jag vet exakt varifrån pga hennes dialekt! Va fasiken - tro att jag är turist och mangla mej och framstå som svensk! Va i helsefyr! Komma här och hoppa på en tvättäkta svensson bara för att hon tror att jag inte är svensk och inte fattar att hon inte är svensk! Jag ber henne att kamma till sej och ställa sej sist i kön! Oavsett nationalitet så är en kö till toa en kö till toa!

Vi åker vidare till Harley Davidson försäljningen för att köpa HD t-shirts till Husses dotter som är HD freak. Glad att jag fått veta att gamla vägen över årsta fältet över tågspåret vid Arla inte finns längre och att man hamnar i en tunnel, så glad att jag inte hamnade i den tunneln för då hade jag varit totalt vilse i pannkakan. Åker vidare till en bensinstation och fyller upp bilen. Ska betala med kontanter och räcker fram en sedel och ska betala resten i mynt. Killen bakom disken säjer: lägg dom i cash-boxen!
Jag säjer "cash-box?", som nått slags fågelholkseko.
"Vad är en cash-box?" Killen bakom disken flinar och pekar på en blank låda vid sidan av disken. Han tar bara sedlar och mynten får man pilla in själv. Jaha. Han garvar åt mej och jag talar om att jag inte varit i Sverige på fem år och att i landet jag bor i tankar man inte ens själv utan dom har personal som fyller upp och dessutom tvättar ens bilrutor. Han skrattar och vi slänger käft om att han minsann inte tänker tvätta mina bilrutor.

Jag ska ringa en kompis i Sverige och har inte numret med mej och tar fram en telefon katalog, "Din del". Jag hittar inget nummer till Nummerupplysningen, inte ens i informationsdelen! Alla möjliga nummer till deras abbonnemangsservice men inte till Nummerupplysningen.
Jag komer inte ihåg vad det var för nummer, 0018, 07975, 90140? Jag slår lite olika nummer på måfå och kommer till slut på rätt nummer. När dom svarar så säjer jag med skojsam trevlig röst att jag inte varit i Sverige på många år och att jag inte hittar numret till dom i katalogen. Kärringen slänger på luren rakt i örat på mej!

OK, vi ska åka tunnelbana. Nya biljetter och gamla remsan finns inte längre. Jag frågar spärrvakten hur nya biljetten funkar. Det är ingen kö och ingen bakom oss men han svarar inte. Jag ställer frågan en gång till och han ignorerer mej och sen ringer hans mobiltelefon. Tror han att jag skojar när jag frågar eftersom jag pratar stockholmska?

Kuligaste grejen händer när vi köper varm korv på ett ställe och jag bara pratar svenska. Kunden innan mej har köpt en grillad riktigt stor korv. Jag frågar tjejen i grillen vad det var för slags korv då den såg god ut, men inte var nån korv jag kände igen. Får till svar att det var lammkorv från Nya Zeeland och att man vill väl inte äta lamm. Det kan ju inte smaka annat än kofta. Jag berättar snabbt för husse och vi får oss ett gott skratt.

Vi handlar allt det där som jag saknar, filmjölk, kräftor, Marabou... Hur många gånger kan man äta kräftor på tio dagar? Många gånger! När vi handlar mat i en stor affär så tar jag flera plastpåsar vid grönsakerna. OK, jag tar kanske 5-6 plastpåsar. En kvinna som också är kund går fram till mej och säjer åt mej på engelska att man inte får ta många påsar! Hon har ju hört mej prata engelska med Husse. Jag säjer lugnt på svenska att jag vet inte vad hon menar! Hon talar då om igen att man inte får ta flera plastpåsar! Jag säjer att jag drar så många påsar jag behöver då jag ska köpa både bananer och lök och äpplen och dill och apelsiner och... Vad är det för fel på folk?!

På väg ut ur Sverige så ska vi efter incheckningen ta en lätt lunch ute på Arlanda. Hittar ett ställe och beställer varsin toast. Vi får en plastmanick som ser ut som ett gammalt bilalarm, nån slags manick med en nuffra på. Sen går man til kassan och betalar. Jag har bara blivit given manicken när jag beställt toasten och tjejen bara vänder om och går efter at hon givit mej plastmanicken. Jag antar att det är nått dom laddat in priset på det jag beställt i och går till kasan och räcker fram plastmanicken til kassörskan.
Hon tittar på den och ger tillbaka den och säjer att den ska du behålla! Jag fattar inget! Får fråga vad det är!
"Den manicken talar om när maten är färdig!"
"Vadå?"
Talar om när maten är färdig? If you say so! :
Vi sätter oss ner och ser att tjejen bakom disken ställer fram två toast på disken. Min man tittar på mej och undrar om det kan vara våra mackor? Nää, grejen har ju inte sagt att maten är klar så det är nog nån annans mat. När toasten stått på disken i 2-3 minuter så ger manicken ifrån sej ett ljud och jag går dit och tar upp våra då kalla mackor. Kan inte annat än skratta! Det är nästan bara vi på matstället så varför ropar tjejen inte ut mackorna när ingen hämtar dom?

Nu är jag tillbaka ute på Nya Zeelänska landsbygden igen. Folk hälsar på varandra fast man aldrig tidigare setts, det är spontan och lättsam konversation när man handlar och det är rent längs vägarna. Man ler spontant mot varandra!Sverige är Sverige, jag älskar Sverige och dess natur och mitt modersmål, men så skönt att vara tillbaka i Nya Zeeland. Jag bara önskar att mina släktingar och vänner ville göra sej mödan att åka hit och hälsa på mej fast det är långt att resa och läskigt att flyga.

Av Suzanne Ek 11 jan 2007 21:38