Varför ta ansvar när statsministern inte gör det?

Socialdemokraternas i allmänhet och Göran Perssons i synnerhet, dåliga föredöme vad gäller brist på ansvarstagande är en tickande bomb i det svenska samhället. Denna brist på ansvarstagande har understötts och rent av propagerats för av en partiledare och statsminister som så ofta lyckats lura och manipulera sina väljare, partikamrater och motståndare att han tror att politik skall gå till på det viset. Ständigt och jämt har han undgått att ta ansvar för de överträdelser han och hans partikamrater har begått. Ibland har han hittat frivilliga offer bland sina trogna - tjänstemän som tagit på sig skulden - som i Sydafrikaprojektet där han sedan helt öppet lät offret få ett toppjobb på Telia. Men oftast har han helt låtsats som om det regnade och underlåtit att ta fram någon ansvarig. Genom sin retoriska förmåga har han lärt sig att tala till folket så att det är helt uppsnurrat på läktaren.

Efter all retorisk framgång tror han nu att lögnerna och de lurade rättfärdigar brotten. Jag vet inte hur detta definieras, om det är någon form av kognitiv dissonans, men det är fel. Någon sa en gång att; "en lögn inte blir sanning bara för att den upprepats tillräckligt många gånger" och så är det. De brott som begås i socialdemokratins namn är inte ogjorda för att Göran nekar att ta ansvar. Så är det med vår nedskrivna valuta och urholkade köpkraft, med Tsunamin, med Anna Sjödin, med mail- förföljelserna av Fredrik Reinfeldt, med Anitra Steens pensioner och med Laila Frejvalds ministerstyre hon avgick för sent.

Problemet är att Göran, som säkert var lika informerad som Laila, kommit undan vid så många tillfällen att han numera på allvar tror att han är oantastlig. Eftersom han självklart inte är det, kan man alltid hoppas på att han snart går på en riktig mina. Kanske kommer den i samband med Systembolagshärvan, mina källor antyder det, men det är knappast troligt eftersom han har trumf på hand, Det värsta är nämligen, att hans och socialismens hårda grepp och kontroll över media-Sverige är så starkt och att media understödjer honom på alla sätt. Media-Sverige ser till att aldrig genomskåda honom eller hans regering. Dessutom leder de smutskastningen och misskrediteringen av alla opponenter som skulle kunna våga ta fram lögnerna i ljuset. Denna journalistiska form av misskreditering är så effektiv att den medför många negativa effekter. Dels den uppenbara att människor, som skulle kunna, och borde vara politiskt engagerade, inte vågar säga ifrån och delta i den politiska debatten. Därav har Sverige det minst politiskt engagerade näringslivet i västvärlden. Dels medför det att den stora massan av oinformerade, oupplysta medborgare blint följer sin nedärvda socialistiska tro ända in i graven. En stor företagsledare sa till mig häromdagen att man som VD inte kan vara politisk - 40 av dina kunder är ju socialdemokrater. Men vad hände med två av demokratins hörnpelare; åsiktsfrihet, yttrandefrihet. Är inte en VD en människa med demokratiska rättigheter?

Den värsta effekten av politikernas brist på ansvarstagande, kommer långt senare när den grundlurade befolkningen ändå undermedvetet reagerar på vad de faktiskt förstått dvs. att du aldrig behöver ta ansvar. När Göran Person, som självklart var fullt införstådd med de förnedrande mailen om Reinfeldt, går ut i pressen i ärendet, tonar han dels ner betydelsen och vänder debatten till att HAN minsann vet hur det känns för HAN är den MEST smutskastade av alla… och pressen följer med. Det är förnedrande för honom, förnedrande för svensk journalist kår och förnedrande för svenska folket att han inte bestraffas.

När Anna Sjödin, gör bort sig på ett disco får hon Görans stöd. Ingen tar ansvar! Hon är en skam för sitt parti, en skam för kvinnor och en skam för sitt land. När Per Garton åker dit för fyllekörning, slipper han straff för att polisen inte haft RÄTT att ta alkotest. Ingen tar ansvar! Han borde självklart kräva att få ta sitt straff. Men, när folkpartisten åker dit med spår av gårdagens vin, på nivåer som är godkända i större delen av världen och var det även i Sverige upp till för något år sedan, då säger hon omedelbart upp sig från sina uppdrag och tar sitt ansvar. Det hedrar henne. När moderaten blir fälld för att yrkat fel avdrag i deklarationen, då tar hon omedelbart sitt ansvar och avsäger sig sina uppdrag. Det är att föregå med gott exempel. Det är att ta konsekvenserna av sitt handlande. Det är att ta ansvar.

Men ingen annan i samhället tar ansvar. Varför skulle de det, när statsministern inte föregår med gott exempel, utan tvärt om missbrukar det för sitt maktbegärs skull. Resultatet är att det i Sverige är OK att stjäla från sin arbetsgivare, det är OK att sjukskriva sig när man är frisk eller bakis, det är OK att våldta eller spränga bankomater och värdetransporter. Göran behöver ju inte ta ansvar varför ska folket göra det?

Vad är det för land vi kommer att få?

Av Johan Staël von Holstein 13 apr 2006 10:35