Att spela monopol med staten

Monopolkramare som den förre Systembolagschefen Gabriel Romanus gick genast i taket och menade att det självklart var kommissionens plikt att låta den svenska staten hindra den fria rörligheten av varor och tjänster inom Europa. Vår alldeles egne övernanny, folkhälsoministern Morgan Johannson, menade att Sverige skulle fortsätta slåss för sin rätt att hindra svenskarna att själva importera alkohol. Att 67 av de tillfrågade läsarna i en webbfråga som DN lät göra i samband med stämningen ville ha fri import av alkohol intresserade dock inte folkhälsoministern DN: 14 juli, 2004. Den svenska staten är mycket duktig på att spela monopol.

En annan hjärtefråga för den svenska staten är Systembolagets överlevnad. Regeringen tycks nu vara beredd att gå hur långt som helst för att rädda det förblödande och mutfrämjande Systembolaget från att utraderas av svarthandeln och privatinförseln av alkohol. I dag köps enbart var femte eller sjätte flaska starksprit på systemet. Resten släpar svenskarna själva med sig på pirror från Finlands- och Danmarksfärjorna. Hur länge till som Systembolaget skall kunna räddas med hjälp av alkoholskattesänkningar är en fråga som säkert håller fler än enbart socialdemokraternas enmansutredare Kent Härstedt s vakna om natten. För att vi exempelvis skall kunna rädda den svenska bryggerinäringen från undergång krävs det att alkoholskatten på öl sänks med 60 . Snart har systembolaget ingen kundkrets kvar att tala om, och då är det ur ett ekonomiskt och för den delen folkhälsopolitiskt perspektiv oförsvarbart att fortsätta hålla det självdöda monopolet vid liv med konstgjord skattefinansierad andning.

Liksom i alkoholfrågan är staten ytterst mån om att behålla greppet om sitt spelmonopol. Om alkoholmonopolet försvaras av folkhälsoskäl så finns det absolut ingenting som kan försvara spelmonopolet. Påståendet att monopolet finns till för att hindra svenskar från att hamna i spelmissbruk kan inte kännetecknas som annat än rent dravel. Som Andris Kangeris i en artikel här på Sourze 13 juli, 2004 konstaterade, så lade staten 2003 ned ofattbara 720 miljoner kronor på reklam, events, sponsring och egna tv-kanaler. Detta, konstaterar Kangeris, är två miljoner kronor om dagen. Statliga Svenska spel och ATG är tillsammans Sveriges näst största annonsör efter ICA. Endast 14 miljoner ungefär tre promille av de 5 miljarder som staten tjänar på spelverksamheten går till Folkhälsoinstitutet för att hjälpa spelmissbrukare. Regeringens folkhälsoargument för att inte låta öppna den svenska spelmarknaden för privata bolag faller med sådana siffror platt som en pannkaka till marken. Det har inte med folkhälsan att göra, staten vill helt enkelt ha hela kakan själv och är inte ett dugg sugen på att dela med sig av den till andra.

Men även spelmonopolet är under angrepp. I en så kallad "formell underrättelse" rörande den svenska lagstiftningen om spelautomater skrev EU-kommissionen att "Bestämmelserna kan inte motiveras med hänvisning till allmännyttiga ändamål eftersom det främsta syftet med lagstiftningen tycks vara ekonomiskt" DN: 25 oktober, 2004. Kommissionens beslut gladde privata spelföretag som ansåg att det svenska monopolet var orättvist. Att tro att den svenska staten skulle släppa sin kassako så lättvindigt är dock mycket naivt. Vi har nog länge kvar innan vi kan se fair play på spelmarknaden.

Ytterligare en hjärtefråga där staten tänker lägga ned fortsatta resurser på att hindra konkurrens på lika villkor är apoteksmonopolet. Att svensken skulle ha rätt att köpa sin Aspirin på Konsumbutiken i det kvarter han eller hon bor är så långt ifrån statens föreställningsvärld om en god folkhälsa som man kan komma. Hellre skall då folk fortsätta att må dåligt och sätta sig i bilen eller på bussen och åka flera mil till ett Apotek som stänger innan man ens har hunnit sticka iväg från jobbet. Ju svårare det är att få tag på huvudvärkstabletter och nässprej desto bättre tycks staten anse. Vad skulle det annars finnas för motiv till att begränsa tillgängligheten i en sådan omfattning som man gör med hjälp av det svenska Apoteksmonopolet? Om nu inte svaret stavas p - e - n - g - a - r förstås.

Statens fixering vid diverse monopol är inte bara otidsenlig och juridiskt tveksam utan även ett bevis för att man inte har något förtroende för marknadsekonomiskt rent spel. Landet skall styras som ett enda stort företag med VD: n Göran Persson vid rodret. Alla pengar skall tillfalla staten. Att monopolstaten nu verkar ha kört på grund tycks inte oroa skepparen nämnvärt. Det är nu dags att göra upp med monopolet på allvar och göra slut på den Cosa Nostra- attityd till schyssta spelregler som idag, år 2005, fortfarande genomsyrar vår Riksdag.

Av Martin Ekdahl 21 jun 2005 00:03