Lite mer Pax Americana, tack!

Det såg ut som ett hopplöst projekt i början, det medges. Att bomba fram freden på Balkan var "praktiskt omöjligt". Dessutom "oetiskt", "omoraliskt", ja rentav "brottsligt" vad FN-stadgan angick. "Att bomba för freden är som att knulla för att bevara oskulden", anmärkte en vitsig Jacques Chirac.

I Sverige anslöt sig många till kören. "De där nere" hade visst bråkat i århundraden. Ett "sekellångt hat" samt andra djupt obegripliga orsaker drev på. Det man begrep var, att det gällde att stå för i helvete utanför. Inte minst, tillade somliga, då ingripanden kunde leda till ett stärkt amerikanskt inflytande i Europa.

Så där höll man på i tio år, tills USA sköt sig in och satte ett slut på slakten i Bosnien. Det var ett gevärsbröllop som ändå inte räckte hela vägen, amerikanerna blev tvungna att gå tillbaka och avsluta jobbet i Kosova bara några år senare. Men det visade med all önskvärd tydlighet, att det gick alldeles utmärkt att bomba fram fred. Ja, att det ibland kunde bli ett etiskt och moraliskt måste.

Idag kan man undra om man verkligen behövde uppfinna hjulet. Exempel på lovvärda krig fanns det ju gott om, från Korea 1950 till Kuwait 1991. Och att Chirac kunde glömma andravärldskriget! Men så var det ju nya tider och andra bullar som gällde. Efter Tysklands enande valde fransmän att stötta ett Storserbien. För att balansera tyskarnas inflytande i regionen, för att hålla USA borta, you name it. Ett geopolitiskt finlir av den gamla skolan helt enkelt. Som man var beredd att spela till den sista kroaten, bosnien, och albanen.

Här hemma i Sverige hade man inga såna ädla egenintressen. Utan man lät sig släpas efter den franska vagnen av gammal vana.

Bombningarna kom till slut som ett brev på posten, med stämpeln Made in USA över hela kuveret. Det säger rätt mycket om maktförskjutningen i världen, att en Clinton på fallrepet ändå kunde kullkasta en så förträfflig europeisk idé; nämligen att "scora" på att göra just ingenting.

Nu är det alltså snart tio år sen man mer eller mindre motvilligt skred till handling. Det är klart dags att summera lite, så vi ser var vi står. På Balkan, javisst; men utvecklingen ger ju även en fingervisning hur det kan gå på andra håll...

Jag kan kort säga att jag har en god nyhet, och en dålig:

Den goda nyheten är, att demokratins pro forma firar ena triumfen efter den andra. Efter Milosevics fall och Serbiens alla plågsamma plastikoperationer har numer alla nya Balkanländer ett propert demokratiskt utseende. Slovenien har redan släppts in i EU, resten fixar och trixar för fullt i lagstiftningen, ekonomin, och minoritetsrättigheterna, så att man ska platsa i innegänget. Råskinn tas bort, åtminstonne från synligare poster, kvinnor och "mjuka värden" jaja, begär inte för mycket nu föses in i stället.

Den dåliga nyheten är att politiska reformer inte har lett till några ekonomiska dunder. Arbetslösheten är skyhög överallt, de ekonomiska nyinvesteringarna små, framtidstron noll, och klyftan över fattig och rik har ökat till, tja, amerikanska proportioner.

Samtidigt fordras det ännu att man kör på en efterlyst krigsförbrytare för att få honom omhändertagen. Härommånaden fick Kroatien nobben av EU då landet inte ens försökt gripa en efterlyst general; samtidigt, i den serbiska showen på grannkanalen, väljer åklagaren att inte utreda förekomsten av massgravar med hundratals albanska lik i centrala Belgrad, medan polisen och säpo aldrig hittar några krigsförbrytare - trots att de fotas av utländska diplomater på caféer i gamla stan, och publicerar kioskvältare hos staliga förlag!

Att européerna får återfall i gammalt beteende nu när USA fastnat på annat håll gör inte saken lättare. Ta Kosova som ett exempel. Detta albandominerade område, stort som Småland-plus, vill absolut bli självständigt. Något som Serbien lika absolut säger nej till. Eftersom ett serbiskt rike i medeltiden, för ganska exakt åttahundra år sen, styrde där i ett par hundra år.

Känns avlägset? Så tycker också de flesta i USA. Men så är de ju bonnläppar, jämfört med fransmännen. Som är äkta européer minsann, mer kultiverade. Med större förståelse för gammal historia och sånt. Ja ni förstår.

I värsta fall kan det faktiskt gå riktigt illa. Jag för en är uppriktigt orolig. För USA hade inte då, och har inte idag, några som helst vitala intressen på Balkan. Ta inte mitt ord för det, lyss på Henry Kissinger. Du vet, han som uppriktigt inte kunde fatta varför man skulle slösa perfekt fungerande bomber av moraliska skäl.

Ni förstår vart jag vill komma. Balkan är för litet för att man ska odla några principer där. Inte heller världens enda supermakt har längre råd med sånt. Och européer, ja... jag säger bara Nordirland, Baskien, Corsica, Tjetjenien, vapenförsäljningsavtal med Kina...

O nej, inte blir det Jugoslavien igen, du kan vara lugn. Slovenien har sitt på det torra, Kroatien kommer säkert också undan. Men ett "mini-EU" på Balkan har man ju tisslat och tasslat länge om. Ni vet, ett sånt där gulligt inavel med Belgrad som mini-Bryssel, som får vaka broderligt över Montenegro och Kosova. Och i stället för NATO, där bonnläpparna från USA kan ställa till besvär, har man ju Eurocorps, där numer också Sverige bistår rikligt. En alldeles förträfflig liten armé, fullt utrustad med tyska tanks och historiekunnigt franskt befäl.

Sen kan det uppstå lite gupp på vägen. Som att montenegriner och albaner inte vill ha en serbisk storebror för allt smör i Småland. Men det är peanuts i sammanhanget. Inte kan väl alla få varsin pyttestat heller. Det är bara fransktalande som får ha pyttestater i Europa. Resten får spela boll, särskilt på Balkan. Förresten, heter inte boll, top, samma som kanon på albanska?

Det är ingen optimistisk summering tio år efter Dayton, det medges. Själv saknar jag lite mer amerikansk imperialsm där. Aldrig en när man behöver den. För det är inte Pax Americana som öppnat för trubblet, utan just bristen på den. Jänkarna bombade fram freden, och bad européerna att vara så vänliga att förvalta den. Eftersom Balkan ju är dess bakgård, eller vagga om man vill.

Och vi vet ju hur det brukar gå, när européer ska förvalta någonting.

Av Shqiptar Oseku 13 apr 2005 14:02