Önskan om ett nytt, drogfritt liv!

Jag är arton år och för drygt tre år sedan steg jag in i en annan värld. En värld som jag trivdes i till en början men som nu har blivit till en mardröm. Jag har alltid levt i tron om att det går att sluta när som helst, men jag har aldrig riktigt försökt att göra det. Jag har alltid varit rädd för att det inte skulle gå.

Det var tre år sedan jag började och jag kan inte hitta tillbaka till det liv jag hade innan. Jag tittar på bilder från förr och jag tänker, det där är inte jag. Jag har inget "vanligt" liv nu. Jag har ett liv fyllt med skuldkänslor, lögner och bortförklaringar. Jag kan inte minnas vad jag fyllde min vardag med innan, när jag inte hade haschet. Ett liv utan den är för mig nu tråkigt, otänkbart och ensamt. Vet inte varför jag blev så intresserad av det från början, men jag antar att jag tyckte det verkade spännande. Förbjudet och spännande. Det var också ett rop på hjälp. Ett rop som ingen hörde, ord som ingen ville tro på till en början. "Inte Emma, hon som är så duktig och rar". Det var också ett sätt att hitta kompisar, att ha något gemensamt med någon annan.

Beroendet kom smygande och jag märkte det inte, först nu börjar jag inse att det här inte funkar och att jag är beroende. Bara att förstå det är ett steg i rätt riktning. Det kom som en kniv i magen när en kompis till mig sa att hon inte kände igen mig längre. Inte på utseendet utan på mitt sett att vara. Jag har blivit en person som jag själv inte vill vara. Men drogen får mig att tro att världen är tråkig utan den, att ingen förstår och att ingen lyssnar på mig. Haschet får mig att hata världen och inte det, det som egentligen borde vara tvärtom.

Bara smaken av det får mig att känna mig lugn och jag tänker att snart är min väntan över, som om detta var något jag längtat efter hela mitt liv. Det fyller mig med tillfredsällelse och en sådan belåtenhet att jag skulle vara redo att dö. Jag antar att jag tycker om att leva för stunden, att tänka på allt och inget. Och framför allt, att inte känna någonting. Jag ska få hjälp nu, tredje gången. Att aldrig mera få röka det skrämmer mig. Vad ska jag nu fly in i när jag inte har haschet? Vad händer om jag mår jättedåligt någon gång? Vad ska jag hitta på då?

Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom, jag tycker det är jättejobbigt. Folk har haft det mycket värre och jag förstår inte hur folk kommit ur sitt missbruk. Jag önskar att det inte fanns några droger här på jorden, alltför många testar och fastnar. Jag ska göra mitt bästa och skapa mig ett nytt liv utan droger. Ni som inte har testat, hoppas ni tar vara på era liv och inte testar! Man säger ofta att man bara ska testa, en gång och aldrig mera. Så sa jag men så blev det inte. Ni som har testat och fastnat, hoppas ni blir påkomna och hjälpta!

Jag är glad för att jag har folk runtomkring mig som nu har sett vad jag har hållit på med!

Av Emma Andersson 28 jun 2004 16:51