Feminism – osäkerhetens alibi
Hösten 2008 började jag sakta att sprätta upp sömmarna på mitt feministiska engagemang. Motståndet fanns där, men sen uppenbarade sig sanningen. Inte ful, inte skrämmande, utan befriande. Feminismen var ett uttryck för en osäkerhet jag bar inom mig.
Jag blev tvungen att vikariera för Gud
"Veterinären undersökte honom och bekräftade vad vi redan visste: Bamse fanns inte mer. Att lämna honom där var svårt när han såg så levande ut. Och givetvis började jag redan på hemvägen drabbas av tvivel. Hade jag tagit rätt beslut?"
Ständigt denna fråga: Varför lever vi?
Varför lever vi? Som 4-åring började jag ställa mig denna fråga på allvar.
Jag hade behövt en åsnebrygga
Hösten 1961 började jag studera vid Lunds Privata ElementarläroverkSpyken. Jag skulle ta studenten på två år. Det gick inte så bra. Jag slutade efter ett år.
Vem vill erkänna att den man älskar gör en illa?
Jag började gå i långärmat för att dölja blåmärkena.
Ted Gärdestads musik oförglömlig
Jag höll på frysa ihjäl på väg in i China teatern i Stockholm igår kväll men när bröderna Gärdestads musik började ösa ut ifrån scenen blev det plötsligt svensk sommar...
Min son börjar skolan
Först när vi satt utanför skolan med alla andra barn och föräldrar och deltog i högtiden som öppnade skolåret började tårarna plötsligt att rinna.
