Feminism – osäkerhetens alibi
Hösten 2008 började jag sakta att sprätta upp sömmarna på mitt feministiska engagemang. Motståndet fanns där, men sen uppenbarade sig sanningen. Inte ful, inte skrämmande, utan befriande. Feminismen var ett uttryck för en osäkerhet jag bar inom mig.
Med Danny Boyle på Thai Mahal
"Där satt jag i biosalongen och ganska snart började det kännas bekant, och så gick det upp för mig – Jag är ju med i den här filmen!"
Ständigt denna fråga: Varför lever vi?
Varför lever vi? Som 4-åring började jag ställa mig denna fråga på allvar.
Så här gick Poker-SM för mig
Bestämde mej ca 1 timme innan det började. Hade funderat på det tidigare i veckan, men pga jobb så visste jag inte riktigt om jag kunde. 20 minuter innan det startade var jag anmäld. Så här gick det…
Tillfrisknad trots systemet
Såhär mot slutet av en epok vill jag bra gärna veta när nerförsbacken började. När man först bortrationaliserade uppgiften att upphitta och motivera missbrukare. Jag måste ha missat ett möte där.
Harmagedeon?
Det började med ett flygplan, kraschande in i WTC. Men var slutar det?
När jag mötte J-O Waldner
Jag var tretton år och började bli oerhört självsäker, inte bara vid pingisbordet, när en lite chatte plötsligt stod på andra sidan nätet.
