Hjältarnas ö Del 8 A

Lotten föll på Rune som därmed var klar till nästa omgång. Skuffe blev inte glad när han lottades mot Stina i utslagstävlingen. Var det någon han inte ville vinna över var det henne, men han skulle ändå göra sitt bästa. De var sist ut av paren.

- Man mot man, och i ett fall man mot kvinna, ska deltagarna med hjälp av en karta ta sig till olika stationer där de också får en uppgift, sa programledaren rakt in i kameran. De börjar med att en tar vägen åt vänster och den andra till höger efter backen med start från utkikstornet. Vi har märkt ut mittpunkten där de kommer att mötas och för spänningens skull får vi hoppas att de passerar varandra samtidigt. Målet är samma plats där de startat för att skipa absolut rättvisa. Har vi tur får vi se spännande dueller i trappan upp mot tornet. Första paret ut är Axel Stenbäck och Håkan Nord, låt spelet börja. Vinnaren får återvända hit till soffan och förloraren åker hem.

Skuffe vände sig mot storbildskärmen och tyckte det var mäktigt att följa Långeman och hans utmanare i det formatet. Han blev dock vänligt tillsagd av en värdinna att resa sig upp och följa med ut. Även de andra fick följa med och färden gick till Lisebergshallen.
- När jag säger till ska ni omedelbart följa med mig upp till tornet, sa sedan värdinnan.
Eftersom Rune redan gått vidare i tävlingen hade han fått sitta kvar på Rondo. Nu tänkte Skuffe ta tillfället i akt och försöka lära känna Stina.
- Hade du det trevligt på Liseberg under eftermiddagen, sa han och upptäckte att han stammade för första gången i sitt liv.
- Jojo, d..det k...kanske ja...g h...hade, svarade hon retligt men log och tittade vänligt in i hans ögon.
Skuffe slog ner blicken för att inte drunkna i hennes blå. Han vinglade till då benen inte riktigt bar honom och han tänkte, "detta är värre än att hoppa från en hög kran".
- Ska jag vara ärlig hade jag hellre haft sällskap med dig, fortsatte hon. Rune var inte precis trevlig att umgås med.
Skuffe, som såg situationen som löjlig, då han stod och stirrade på sina skor medan han pratade, tog mod till sig och tittade upp på henne. Han kände kinderna hetta men då han såg att hon inte verkade bry sig om hans blyghet släppte paniken inom honom.
- Han hade i alla fall råd att bjuda, svarade han.
- Han försökte men jag betalade för mig själv.
- Hade ni inte roligt?
- Tja, Rune talade hela tiden om hur han skrattat när de flesta åkt ur och hur lätt han själv skulle vinna hela tävlingen om han inte tillåter mig att vinna.
- Går du på sådant struntprat!
- Efter att jag vunnit över dig hoppas jag få möta honom och sedan slå ut honom för egen maskin.
De skrattade hjärtligt men Skuffe varnade henne sedan för att han var duktig på att springa.
- Jag tror du får svårt att vinna över mig, tillade han.
- Må bäste pojke eller flicka gå segrande ur striden, svarade hon och satte upp handen som i honnör mot pannan och lät den sedan svepa ut i en vid båge. Hon log mot honom igen och han tycktes se glimten av gillande i de stora ögonen.
"Hon är söt i allt hon gör", tänkte han men fann inga ord att tala om det för henne.

Resten av tiden sa de ingenting till varandra. Skuffe kände en allt mer tilltagande knut i magen och fick lust att gå på toaletten. Han satte sig dock emot för snart var det hans tur att tävla. När han torkade sina händer mot T-shirten blev den en aning blöt och en tanke malde i huvudet på honom: "jag får inte fuska, jag får inte använda mig av mina krafter, men jag måste ändå vinna". Han ville så gärna komma hem som en firad hjälte och slutligen få ta sig till Hjältarnas ö. Inte ens en liten söt rödhårig flicka fick hindra honom från förstapriset att bjuda hela klassen till Disneyland och på kuppen bli den populäraste eleven på skolan. Men om han ändå skulle förlora skulle han göra det mot en värdig motståndare.

fortsättning följer

Av John Jensen 14 maj 2004 11:25