Svensk strutspolitik om alkohol och narkotika

Efter en omfattande intervjuundersökning 446 svar från ett 60-tal krogar med restauranganställda i Stockholm framkom följande:

83 procent har sett narkotikapåverkade gäster på krogen under sista halvåret, 43 procent ser narkotikapåverkade gäster på krogen varje vecka. Ungefär hälften 48 procent har sett någon bli erbjuden narkotika på krogen, 46 procent har sett någon ta narkotika på krogen. 77 procent har blivit erbjudna droger och den kanske mest uppseendeväckande: 60 procent av de restauranganställda i enkäten har använt narkotika själva. Det blev svart på vitt för alla krögarna i Stockholm att det var nödvändigt att göra något åt situationen. Ska man få bort knarket från krogen måste man börja med att se till att personalen är drogfri. Därför bildades Krogar Mot Knark av 17 stora innekrogar. Det är inte konstigt att siffrorna är höga i denna bransch. 27 procent av de anställda hade använt narkotika under senaste året 2002 jämfört med en befolkningsstudie i Stockholms län som låg på 3 procent.
Enligt uppgift ser siffrorna värre ut nu. "41 procent av kroganställda i åldrarna 18 till 24 år har använt droger någon gång under det senaste året. Det kan jämföras med 9 procent bland jämnåriga i den övriga befolkningen." Mitt i Vasastan 27/3 2004

Nu råder insikten att en knarkare inte behöver stå på Plattan. Narkotikan finns bland finklädda kroggäster också.
Den 11 maj berättade chefen för polisens ungdomssektion, Manne Jönsson, på nyheterna på radions ekosändningar att man "gjort det enskilt största nedslaget på extacy hitintills cirka 40000 tabletter. Det är lika mycket som under hela förra året." Han berättar även att "priset halverats under senaste åren och en tablett idag kostar idag cirka 100 kronor. Först och främst är det ungdomar och unga vuxna som använder det och inte sällan så debuterar de i missbruk genom extacy."

Något som slagit mig vid mina besök på skolor, där jag talar om mina egna erfarenheter från kroglivet i Stockholm på 80- och 90-talen, är egentligen två saker:

Det finns alltid en mindre grupp elever som säger att det är bättre att använda hasch, eller någon annan drog än alkohol. Dessutom är det billigare med knark.

Det andra är att det finns inga som helst schemalagda krav eller pengar avsatta från myndigheterna till skolorna att motverka det ökande drogmissbruket bland ungdomar. Det hänger oftast på någon kreativ och envis lärare, kurator eller rektor om det blir någon som helst undervisning. Det är ute på skolorna man möter dagens ungdomar, de som går på krogen, de som kommer i kontakt med alla droger och behöver få stöd och erfarenhet. Inte i ABF cirklar mm. Tyvärr är det oftast i organisationssverige som kampanjpengarna hamnar.

Finns det då någon anledning att ställa narkotika och alkohol mot varandra? Ja faktiskt. Fast tvärtom enligt min mening. Alkoholen har århundranden av traditioner bland svenska folket. Det har inte narkotikan. Jag behöver inte ifrågasätta alkoholens skadeverkningar. Dessa är väl kända. Men hur känt är det bland allmänheten om den stora utbredningen av narkotika bland ungdomar? Priset på narkotika sjunker. Mellan 1988-2003 har priserna på flera sorters narkotik halverats enligt en undersökning som Centralförbundet för alkohol och Narkotikaupplysning CAN och Brottsförebyggande rådet Brå publicerat uppger Sveriges radios Ekoredaktion.

Att dricka alkohol är inte olagligt om man har åldern inne. Att ta narkotika är olagligt och redan där har man hamnat i den situationen att man faktiskt är kriminell enligt samhället. Därmed inleds omgående ett umgänge med andra kriminella.

Vad kan man ersätta narkotikabehovet med? Musik, sex, idrott ja allt som kan vara och är trevligt och stimulerande i tillvaron. Men även vin, öl och god mat är ett alternativ. Enligt min mening är alkoholtraditionen något som är här för att stanna. Varför inte inse detta och vända på regleringstrenden? Jag pratar inte om svenska och skandinaviska supartraditioner. Jag pratar om att svenska folket faktiskt håller på att ersätta spriten med alltmer ökat vin och öl drickande. Samtidigt ökar drogmissbruket, alltfler ungdomar prövar narkotika i allt yngre åldrar och alltmer tyngre droger.

Många tror att vår alkoholpolitik idag är unik och att den inte kan ersättas av något bättre. I själva verket har svensk alkoholpolitik prövat alla möjliga vägar från lagligt brännande till husbehov, höga priser, låga priser, förbud, motboken, monopol osv. om och om igen alltsedan 1800 talet.

Om man studerar fakta så är verkligheten den att vi dricker allt mindre sprit och istället mer öl och vin. Statistik går alltid att vända och vrida på men detta är ett faktum. Sen kan man ju givetvis säga att alkoholkonsumtionen sammantaget ökat kraftigt.

Vi vet idag, år 2004, att det förs in 2-3000 liter sprit i timmen över Öresund. Vad kommer hända när folk vallfärdar till våra nya EU grannar på andra sidan Östersjön? Tendensen är redan tydlig efter att Finland sänkte alkoholskatten. Svenskarna är de nya kunderna i Finland. Finnarna är nya kunderna i Estland. Men även svenskarna lär köpa tre liters vodkaförpackningar i Estland och Lettland. Enligt TT 05-11 har Systembolaget förlorat 18 procent av försäljningen över hela landet bara i april. Däremot ligger öl och vin försäljningen ganska stabil minus 5 procent. I Skåne har Systembolaget endast 28 procent av den totala alkoholförsäljningen på marknaden idag.

Det finns en liten minoritet i Sverige som försvarar den höga spritskatten. De förstår kanske inte att de gör sig själva en björntjänst genom att de därmed propagerar för en politik som enbart gynnar ökat illegalt handlande, ökat inköp av alkohol utomlands och inte minst bidrar till att kriminella maffian växer sig stark i denna bransch.

Om inte annat så lär det hålla igång en hysteri av människor som strömmar över gränserna med pirror fulla av alkohol. Vem minns inte när cigarettpriserna gick upp mot 50 lappen och cigarettmaffians intåg i Sverige? Politikerna måste göra något aktivt nu om de vill motarbeta kriminaliseringen i Sverige på detta område. Sprit och cigarettmaffian finns redan. Frågan är hur stort inflytande den ska få i Sverige och över vår nästa generation.

1991 öppnade den första självbetjäningsbutiken. Men än idag är det endast 170 av 426 butiker som har en serviceinriktad självbetjäning. Svensken intresserar sig alltmer för kvalité. Ölmässor och vinprovningar har blivit vardagsmat. Vi dricker idag dubbelt så mycket vin som vid EU inträdet. Men systemmonopolets trovärdighet ifrågasätts rejält efter de omfattande och landsomfattande muthistorierna. Kan ett monopol motsvara konsumentens krav på pris och kvalité?
Kan höga skatter förhindra konsumtionen?

Vad säger då regeringsrepresentanterna?
I Expressen 8 maj säger Bosse Ringholm "Vi kommer återkomma i höstbudgeten hälsar finansministern." När Danmark var på gång att sänka skatten uttalade sig statsministern "Vi måste testa oss fram ,men Danmark får gå först." Expressen 8 maj. Varför är det alltid så att svenska politiker sticker huvudet i sanden som strutsen och avvaktar vad andra länder gör?

Efter EU-inträdet dricks också alltmer illegal sprit. I medierna framställs det nu som att det råder fullt spritkrig mellan å ena sidan EU-kommissionen med kommissionären Frits Bolkestein i spetsen och den svenska regeringen på andra sidan. Expressen 9 april2004
Bolkestein företräder den extrema åsikten att vem som helst ska kunna beställa alkohol för eget bruk via Internet. "Det ska vara enkelt att via Internet beställa whisky från en exportör i Hamburg". Gunnar Lund som är biträdande finansminister säger "Det skulle underminera Systembolaget och man tappar all kontroll på t. ex ålderskontroller."
Men Systembolaget är väl inget självändamål? Vin och öl skulle lika väl kunna säljas i detaljhandeln med ålderskontroll.

Det är ingen mening att sticka huvudet i sanden och som Morgan Johansson vår folkhälsominister, konstatera att "Bolkestein försöker på alla sätt komma åt vår alkoholpolitik." Expressen 040409.

Politikerna måste inse att förbud och högskattepolitik inte kan ändra på att svenskarna bytt dryckesvanor och närmat sig det övriga Europa. Tvärtom så gynnar det smuggling och kriminalisering. De måste inse att narkotikan ses som ett alternativ till alkohol bland stora grupper av ungdomar och
enligt min mening bör resurserna satsas på att förebygga drogmissbruk bland dem.

Av Ludde Lindström 13 maj 2004 15:11