Praktisk test - enda sättet mäta rasism

Diskrimineringen är ett faktum i Sverige. Den finns på bostadsmarkanden, i arbetslivet och sker på kvällar och helger när ungdomar vill ut och roa sig. Men hur omfattande är diskrimineringen? Det vet vi inte. Hittills har vi inte ens vågat testa i hur stor omfattning vi svenskar, precis som andra, diskriminerar, stänger ut och kränker andra människor.

Diskrimineringen är ett allvarligt och utbrett problem. Den hotar tillväxten, bidrar till ett ökat utanförskap och kränker människovärdet. Handlingen bygger på en falsk förställning om andra människor. Kärnan, näringen - till denna handling - hämtar den i gamla och avdammade rastteorier, som delar upp människor i - mer och mindre värda.


Att det förekommer diskriminering, till exempel etnisk diskriminering, vet vi. DO - har hittills i år tagit emot 84 anmälningar för diskriminering i arbetslivet, 4 anmälningar för diskriminering i landets högskolor och 78 anmälningar för diskriminering i övriga samhällslivet!

Integrationsverket gjorde för två år sedan en granskning inför publicerandet av Verkets årsrapport 2002. I årsrapporten konstaterade man att skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes- och utrikesfödda inte beror på att invandrare har för låg utbildningsnivå, inte heller på att invandrare inte söker jobb i samma utsträckning eller på hukus-pukus begrepp såsom "kulturellt avstånd" . Det finns inte heller tillräckligt med forskning som belägger att invandrares dåliga kunskaper i svenska eller bristande nätverk skulle förklara klyftan. Däremot slår Integrationsverket fast att diskrimineringen är bevisad!

I årets rapport som presenterades i veckan skärper Integrationsverket tonen ytterligare. Verket menade att det etniska klassamhället håller på att cementeras! Generaldirektören Andreas Carlgren - varnade för "jordskred i politiken" likt dem i Nederländerna och Danmark. Det är en oroväckande bild som Verket målar upp.

Men hur omfattande och utbredd är diskrimineringen? Det vet vi inte. Kommer alla de åtgärder som vi vidtagit; en skärpt lag och mer information ge effekt? Det kommer vi inte heller veta. Inte heller den Integrationspolitiska maktutredningen eller den nya utredningen om strukturell diskriminering kommer kunna ge oss svar på hur omfattande och utbredd diskrimineringen är i Sverige.

Det är viktigt att vi får reda på diskrimineringens utbredning, mycket viktigt. Alla diskussioner och ansträngningar skulle då nämligen ägnas åt att komma åt och att bekämpa diskrimineringen. Istället diskuteras än idag ofta om diskriminering förekommer, hur omfattande den i så fall är samt hur viktig orsak den är till skillnaderna mellan exempelvis utrikes och inrikes födda.

Det är möjligt att ta reda på hur omfattande diskrimineringen är. Det finns metod som kan användas för att få en verklig bild av diskrimineringens omfattning; practice testing eller situation testing.

Vad är det? Förra året utsattes de kommunala bostadsbolagen i Blekinge för det. En reporter i Sveriges Radion i Blekinge ringde runt till alla bolagen och sade sig vara bostadssökande och frågade bostadsbolagen efter ett område "där det inte finns en massa invandrare", som han uttryckte det.

Endast ett av de kommunala bostadsbolagen var avvisande. Endast ett! Må inte Blekinge vara en spegling på hur det ser ut i övriga samhällslivet; när man söker jobb, när man söker bostad eller när man som ung vill ut och roa sig. För då har vi stora problem. Jag tror inte det är så, men jag vet inte.

Metoden skulle i förlängningen kunna användas för att kontrollera branscher där man vet att diskriminering är vanligt förekommande. Den skulle också kunna användas för att säkra bevis. Men hittills har exempelvis DO valt att inte använda sig av metoden. Man är inte säker på om den skulle accepteras av en svensk domstol. Enligt DO finns det dock inga formella hinder för att använda metoden i Sverige. Man kan dessutom inte jämställa denna metod med brottsprovokation, menar DO.

Ibland hävdas det att metoden skulle vara oetisk och kontroversiell. Personligen kan jag inte tänka mig något mer oetiskt än när en människas människovärde kränks! Dessutom är metoden inte särskilt kontroversiell i andra länder. Det är en vedertagen forskningsmetod i många länder. ILO påbörjade ett sådant arbete redan i början på 90-talet för att motverka diskrimineringen i arbetslivet. Bland annat genomfördes en jämförande studie i Belgien, Tyskland, Nederländerna och Spanien. Också Storbritannien och USA har använt sig av denna metod. ILO studien konstaterade att en tredjedel av personerna med utländsk bakgrund sammantaget sorteras bort vid rekryteringstillfället! En tredjedel!

Allt fler också i Sverige menar nu att metoden behövs! Integrationsverket skrev det i sin årsrapport, DO och utredaren, som leder den Invandrarpolitiska maktutredningen, krävde det i ett gemensamt utspel.

Vi är många som engagerat oss i kampen för integration och mot diskriminering. Vi är många som befarar att diskrimineringen är omfattande och utbredd. Men vi vet inte. Så kan det inte fortsätta!

Av Luciano Astudillo 18 mar 2004 12:52