Inget för upptagna personer

Först kom jag att tänka på jobbiga tyskar, varför vet jag inte. Jag vet inte ens varför de skulle vara så jobbiga. Men det kan vara för att de tog med sig kräftpesten till ån som flyter genom byn där jag växte upp, åtminstone sa en god vän att så är det. Han hade fått några öl i sig då.

Då kom jag att tänka på vad alkohol kan göra med sinnena, och oj, det är mycket. Alkoholens påverkan på mig är i alla fall att jag blir full, vet inte hur det är för andra. Man hör ju en del om att de var så fulla den där midsommaraftonen men det tror jag inte på, de kan lika väl ha spelat för att vinna respekt i sin kompisgrupp. Mmm, lycka till...

Sen kom jag att tänka på rastlösheten jag känner nu, och överskottsenergin jag har. Det kan nog vara därför som fingrarna flyger fram över tangenterna, jepp, fort går det. Det finns en sida nånstans på Internet där man kan tävla i att skriva fort, det vill inte jag. Man får inte själv hitta på vad man ska skriva nämligen, tråkigt.

Och så kom jag att tänka på musikens underbara värld, men det har jag nyss skrivit om i en annan artikel så det skiter vi i...

Ja, visst ja, mina syskon också, dem tänker jag ofta på. Undrar hur dem har det där hemma hos pappa nu när jag inte bor där längre. Kan bara hoppas att de klarar sig minst lika bra utan mig. Det är elva och nio år mellan oss så det är ofta jag har fått ta hand om dem, på ett eller annat sätt. Ibland känner jag pressen när jag vet att de ser upp till mig och att jag då måste vara så rätt, men nej, så tycker inte jag, så därför blir det ofta inte så. Snart väntar tonåren för dem, spännande.

Vännerna? Jo, det är klart jag tänker på dem.

Telefonsamtal, det är nästan alltid kul att få. "Ja, nån tänker på mig". Men det har mattats av en hel del efter att jag har börjat få en massa jobbiga arbetsrelaterade samtal, som egentligen inte alls ska till mig. "Nej tyvärr, jag kan inte hjälpa dig, det är inte mitt område". Nej, det är helt klart inte lika kul längre, sms är ofta roligare.

Nu kommer hösten, det är nu det börjar kännas. Kallt är det. Häromdagen gick jag med uppvikta byxor och t-shirt. Nästa dag var jag tvungen att ta på mig jacka, jo, så kallt var det, hemskt egentligen. Man borde avskaffa hösten. Tycker det är så många som är deprimerade den tiden på året så det hade väl varit lika bra att ha vår och sommar året runt. Kanske den tiden när den första snön kommer också, det är fint. Nej jag vet att det inte går, men det är en god tanke.

Regn hör till hösten, så jag kom att tänka på det också. Och när jag tänker på regn så kommer jag att tänka på när jag gick hem från en vän för ett tag sen. Hade kommit ungefär halvvägs då det började ösregna, och då menar jag ös. Första reaktionen var att bara springa för allt vad benen bar, men så tänkte jag efter. Om jag springer 500 meter i ösregn så blir jag inte mycket mindre blötare än jag hade blivit om jag hade gått, så jag gick. Man kan ju inte heller göra något åt att det regnar tänkte jag, och njöt istället av det. Bilförarna som körde förbi trodde nog att jag var galen där jag gick och smålog för mig själv. Härligt...

Nu har jag fått skriva av mig, det tackar jag för...

Av Patrik Ehrlow 30 aug 2003 11:46