Spritreklam är inte problemet

Alltså ska båda företeelserna vara någonstans mellan 18 och 24 år.

Det är väl till denna manliga grupp utan självförtroende men med pengar som alkoholreklamen riktar sig.

Om man betraktar den alkoholreklam som finns i svensk och utländsk press så ser man att där förekommer det alltid en man som är något äldre än de en eller två fotomodellmagra kvinnor som dricker något exklusivt alkoholmärke tillsammans med honom. Jag har alltid förvånats över att kvinnorna i de här annonserna har råd att dricka så dyr sprit för deras klänningar brukar verka trasiga - eller kan en urringning verkligen gå en bit nedanför naveln?

Eller så kanske det förstås är mannen som bjuder. Man ser aldrig annonser för de där mycket billiga spritsorterna som smakar som om någon vid filtreringen av mäsken hade låtit vätskan passera genom en strumpa med geturin. För de billiga vinerna och den billiga spriten säljer ju på sitt pris och inte sin image. De som konkurrerar om de kunder som vill markera att de har lika mycket pengar som Joakim von Anka annonserar. De andra alkoholproducenterna konkurrerar med hjälp av sitt pris - och då behöver man inte annonsera - det räcker med prisuppgiften på kanten av systembolagshyllan.

Och det är därför debatten om alkoholreklamen sladdat av vägen som en epatraktor framförd av ett tonårsfyllo.

Sverige har ett spritproblem - vi ligger mitt i det stora supbältet som sträcker sig från Vladivostok till Trondheim. I denna geografiska region präglad av tall och björk finns en tradition som sträcker sig tillbaka till bronsåldern av att arbeta hårt och berusa sig hårt.

Jag känner igen mönstret - vi gör likadant på Balkan - möjligen med den skillnaden att vi dricker bättre sprit. Men det är inte det som är problemet. Att vuxna män - och ibland kvinnor - tillämpar samma princip som jag - att belöna sig med en drink vid arbetsdagens slut - är inget problem av första rangen.

Det första stora problemet är att femtonåringar i dag ser det som fullt naturligt att supa sig medvetslösa varje helg. Det problemet har funnits i några år och är knappast relaterat till frågan om alkoholreklam.

Det andra stora problemet är att kvinnor och barn i dag misshandlas och i värsta fall dödas därför att de har en alkoholist som make eller pappa eller styvfar.

Det problemet har inte så mycket att göra med frågan om tillverkare av calvados,
maltwhisky eller fina amaroneviner ska få annonsera - det problemet är relaterat till att alkohol är ett gift och vi måste diskutera hur vi ska hantera det giftet.

Hembränning som tidigare nästan bara förekom norr om Bollnäs är numera en lika etablerad hobbyverksamhet som porslinsmålning i hela landet. Nya EU-regler för införsel kommer att dränka oss i en syndaflod av billig sprit. Till detta kommer alla de lastbilar som rullar in i landet med smuggelflaskor med konstiga etiketter.

Antag att vi åter förbjuder alkoholreklam - kommer det svenska alkoholproblemet då att försvinna? Givetvis inte. Den tonåring som i dag dricker hembränt ur dunk på helgen kommer inte att dricka mer därför att han ser en annons för tequila i morgontidningen. Alkohol är ett beroendeframkallande gift. Ju billigare och mer lättåtkomligt giftet är,
desto fler missbrukare får vi.

Så frågan är: Vad gör vi åt pris och åtkomlighet för dem som är unga eller som har problem med drickandet? Reklamen kan vi låta vara.

2003-02-10

Av Boris Benulic 21 feb 2003 16:12